Alla inlägg under april 2013

Av Bengt Bertilsson - 20 april 2013 18:05

Från den ena dagen till den andra kan det variera och ena dagen är det nästan höstlikt, andra dagen är det Kung Bore som bestämmer. Kontra våren med full effekt och det ser nästan sommarvärme. Är det sista striden och en kamp om vem som skall bestämma. Utgången kan tyckas vara förbestämd och vi vet vem som segra är det ändå en kamp.

       

Vakna i arla morgonstund och fick se marken och träden glittrade vita av rimfrost och en blick på temperaturmätaren visade den minus 2,5.

  

Penséer såg slokörade ut

        Morgondimman låg tätt i min omgivning och efterhand som det klarnade i min närmiljö ligger dimman bakom skogbrynet tätt och skapar trolsk effekt.

  Dock stiger solen upp och temperaturen stiger snabbt uppåt fick jag energi för att ta hand om min energived som skall klyvas och efterhand som timmarna gick blev det att ta av sig kläder då solen gasade mot min södervägg.

Blev ett flertal kafferast i solskenet och hustrun tyckte vi får allt ta fram ett bord också så årets första middag ute. Helstek fläskkarré med hemmalagad potatisgratäng mums säger jag bara och erkänner, det märks att husmor är hemma.

 

Kunde vi bara njuta med en sådan här himmel som gått i uteliv hela dagen. 

Av Bengt Bertilsson - 20 april 2013 17:36

Sommartid och trädgårdsmöbler fram sägs det som ett ledmotiv för att veta vad klockan skall visa. Men ute visar den klockan fel och hustrun gjorde antydningar att till helgen skall möblerna ut, lär ställas in istället.

  Himmeln är grå och även om morgonsolen gjorde ett tappert försök att titta fram har den gett upp.

Tidningarna basunerade ut tidigare i veckan att vi skulle få sol och varma dagar men det var nog inte här utan någon annanstans. Förvisso visade den sig i början på veckan och det blev t.o.m svettigt ute på vedbacken. Är det bakslag nu istället blåser det kallt och de där ”long cool song” som åkt in i gardroben är lämpliga att plocka fram istället. Som om blåsten inte vore tillräckligt har det regnat var och vara annandag och löven som inte för mullrat i vinter far och flyger som det är höst istället.  Dessutom ställde jag ner pannan några grader tidigare i veckan då elementvärmen skapade tropiskt klimat här inne är dags att vrida upp på nytt för att få lite bastuvärme här inne.

 

Dock kan jag konstatera att vi inte går mot någon istid då isarna släppt från de flesta sjöar och vid ett besök uppe i Borås/Fristad igår konstaterade jag sjön var isfri. Blåste det kraftigt och stundtals kunde jag studera vita gäss ibland vågorna fast dessa lyfte inte utan försvann i vågorna.

Av Bengt Bertilsson - 18 april 2013 06:45

Jag är inte 25 och inte 50 utan äldre men det sägs det går räkna ut hur gammal gubben är när man ser vedhögen storlek. Bor man sen ute på vischan då ser man vid denna tid vedhögarna storlek och många tittar avundsjuka på varandra vem som har den största
 

Sen går det att räkna ålder på veden också genom att räkna årsringarna, men när man hittar ett stjärnskott då blir det svårt.

 
Nu är åtminstone min kapad och detta var ett gediget arbete och det är tur det finns motorsåg att använda för att kapa de i lämpliga längder. Tänker jag dock på svunna tider och det var handsåg som gällde förstår jag varför olja blev populärt.

 

Var sak har sin tid men att ta det lugnt existera inte säger hustrun. Har jag kommit ut på vedbacken så är det fullgas och det är först när bensinen är slut som det blir rast o fika. Krämporna blir inte bättre och efteråt går jag som en fällkniv och nacken värker för att inte tala om högerhand. Fast å andra sidan 5 min gör lika ont efteråt då nerv trådarna spökar oavsett kan jag tvingas till mycket vila och stiltje efteråt för att bli någorlunda normal.

Av Bengt Bertilsson - 18 april 2013 06:30

Nu var friden slut att sitta på farstutrappan efter mörkret inbrott. Blev igår anfallen av fladdermöss där jag satt. Anfallen och anfallen är kanske att ta i men de flög runt huvudet på en där jag satt.
Haft fladdermöss så länge kan minnas i huset och vintertid bor de troligen under takstolarna och kan finna spår av de där min cirkulationstank sitter. Troligen tar de sig in via någon ventil och under sommaren trivs de i ett rör till tv antennen. Skitar ner något kopiöst på fönsterrutan och för ett väsen så det går knappt att sova säger sonen som har sitt rum på övervåningen.
Fast de lär göra nytta också sägs det då de jagar andra flygfä som finns och ingår i ett ekosystem. Trotts deras snabbhet tror jag det är de som lyckas tända den automatiska ytterlampan här utanför ibland på nätterna.

Fakta.
I Sverige har man hittat 19 arter fladdermöss, vilka alla tillhör familjen läderlappar . Samtliga arter av fladdermöss är sedan 1986 fridlysta i Sverige

Fladdermöss (Chiroptera) är efter gnagare den näst artrikaste däggdjursgruppen på jorden, med mer än 1000 arter, vilka alla kan flyga. Deras flykt påminner om fåglarnas, men är ur evolutionssynpunkt utvecklad konvergent, alltså helt på egen hand.

Arterna i ordningen varierar i storlek från de med en längd på bara omkring 3 centimeter och en vikt på 2 till 3 gram (till exempel trynfladdermus, Craseonycteris thonglongyai) till sådana med ett vingspann på närmare 1,5 meter och en vikt på 1,5 kilogram (hos flyghundar).[1] Gemensamt för alla arterna är vingarna, som består av hud utspänd mellan kroppssidorna och armens förlängda fingrar, utom tummen, som hos flertalet arter är fri och försedd med en klo. Hos flyghundar har även den andra tån (pekfingret) en klo.[2]

Antalet tänder varierar mellan 20 och 38 och liksom hos andra däggdjur är de olikartade (heterodonta).[3] Synen är ganska bra hos flyghundar, som har större ögon, men underutvecklad hos småfladdermöss.[2] Fladdermusen bor i källare och på vinden och ihåliga träd.

Fladdermössen delas in i två underordningar, Megachiroptera och Microchiroptera. Megachiroptera innehåller enbart flyghundarna i familjen Pteropodidae. De kännetecknas av att de saknar ekolokalisering (med undantag av släktet Rousettus),[4] huvudsakligen äter frukt, och är betydligt större än övriga fladdermöss. Bortsett från vingarna liknar flyghundar ganska starkt ordningen primater och antogs därför tidigare av några zoologer vara "flygande apor" istället för fladdermöss. Efter nyare molekylärgenetiska undersökningar förkastades teorin. Ordningen Chiroptera är enligt dessa studier en monofyletisk grupp.[3]

Microchiroptera omfattar alla övriga fladdermusfamiljer. Dessa har ekolokalisering och är huvudsakligen små insektsätare.

Fladdermöss uppkom troligen under krita i Nordamerika.[3] Det äldsta fossil som med säkerhet kan tillskrivas djurgruppen var Onychonycteris som hittades i Klippiga bergen och som enligt dateringen är 52 miljoner år gammal.[5] Entydiga fladdermössfossil från eocen finns även från Messels gruva.[3]

De flesta fladdermusarter är aktiva på natten. De bildar större grupper när de sover och hos vissa arter uppgår antalet individer i flocken till 20 miljoner.[4] Fladdermöss är den enda däggdjursgrupp som kan flyga aktivt; förmågan att sväva längre sträckor finns även hos några andra däggdjur.[2] Flyghastigheten kan uppnå 50 km/h.[4]

En del fladdermöss övervintrar i varmare regioner som kan ligga 1 000 km från platsen där de föder sina ungar.[3]

Fladdermöss använder även känseln för att navigera genom luften. I vingarna finns särskilda känselreceptorer och de små hårstrån som växer därur registrerar luftmotstånd och annan information och överför denna till hjärnan. Fladdermusen korrigerar då kursen och undviker kollisioner. Denna upptäckt konstaterades av professorn i neurovetenskap John Cook vid Ohio University.[6]

Fladdermössen är till största delen insektsätare, vilka jagar i mörkret med ekolokalisering, men många arter som till exempel långörad fladdermus och nordisk fladdermus jagar även med synen. Det finns dock även arter som är fruktätare, till exempel flera flyghundar och underfamiljen Stenodermatinae (familj bladnäsor) som båda förekommer i Amerika. Fladdermöss som äter frukter finns bara i tropiska och subtropiska regioner där det alltid förekommer färska frukter. En del arter lever på nektar och pollen. De tillhör bland annat släktgruppen Macroglossini (familj flughundar) och underfamiljen Glossophaginae (familj bladnäsor). Fladdermöss som äter pollen och nektar är små och har en lång nos samt en lång tunga. De spelar en betydande roll i växternas pollinering. Några arter är köttätare. De livnär sig bland annat av fåglar, grodor, ödlor och mindre däggdjur som gnagare och andra fladdermöss. Köttätare finns bland annat i underfamiljen Phyllostominae (familj bladnäsor) och i familjen storöronfladdermöss. Bara de tre arter som tillhör underfamiljen vampyrer (Desmodontinae) är blodsugare.

Ekolokaliseringen sker genom att fladdermusen skriker med en mycket hög frekvens, långt över vad människans öron förmår uppfatta. Hög frekvens är tekniskt förmånlig genom att medge bättre upplösning för små föremål, än vad som kan uppnås med en låg frekvens. Bara föremål som är större än några våglängder kan upptäckas genom ekolokalisering. Värt att nämna är att tekniken som fladdermusen använder för att ekolokalisera gav grunden till utvecklingen av ekolodet.

Många arter av fladdermöss är hotade eller sällsynta, ofta framförallt av habitatförlust.

I Sverige har man hittat 19 arter fladdermöss,[7] vilka alla tillhör familjen läderlappar. Samtliga arter av fladdermöss är sedan 1986 fridlysta i Sverige, först enligt jaktlagstiftningen (3:e paragrafen) och numera även enligt artskyddsförordningen.

Alla fladdermöss i Europa skyddas av konventionen EUROBATS - avtalet för skydd av europeiska fladdermuspopulationer. Avtalet skyddar fladdermössen, deras boplatser, övervintringsplatser och deras viktigaste jaktområden.

Till fladdermössens hjälp kan man i lämpliga habitat sätta upp speciella fladdermusholkar. Dessa skiljer sig från fågelholkar genom att ingången är i holkens undersida. Fladdermössens revir är mycket stora, många kilometer. Naturskyddsområden där man vill hjälpa fladdermöss måste därför vara tillräckligt stora, eller åtminstone erbjuda fredade kanaler mellan några mindre områden.

Hur fladdermöss beter sig i mötet med vindkraftanläggningar samt vilken risk det finns för kollisioner är inte lätt att studera och har tidigare varit litet känt.


Av Bengt Bertilsson - 17 april 2013 20:00

Vem vet kanske var detta första hopp som kan bli ett OS hopp i framtiden och inget hinder i världen kan vara för svårt säger de som hävda alla kan bara de vill.
 

Varit med Ellen ett av mina barnbarn på ridskola och detta hopp var det första ute i år och dessutom det första hoppet jag sett hon gör klarade hon med bravur.

 


Av Bengt Bertilsson - 17 april 2013 14:26

Var sak har sin tur sägs det och även om vårsolen värmer och det tinar skulle det förvisso gå att sätta potatis och så ute på trädgårdslandet nu, men troligen kanske inte växa så bra
Förra veckan studsade spade när jag testade om det var tjäle. I dag testade jag och spaden försvann ner i myllan, men det blev tvärstopp 20 cm under markytan.
Så jag vila mig på spade någon vecka till och jorden får torka upp lite i ytan och tjälen försvunnit innan det är dags för vårbruket.

Av Bengt Bertilsson - 17 april 2013 06:15

Det knoppas och börjar slå ut lite överallt och även om det är bara en liten försmak på vad som skola komma blir jag glad när jag se de första Vitsippor och pärlhyacinterna som är på väg att slå ut kommer jag osökt att tänka på Karin Boye dikt.

 

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan 

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister,

ont för det som växer

                              och det som stänger.

   

Ja nog är det svårt när droppar faller.

Skälvande av ängslan tungt de hänger,

klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -

tyngden drar dem neråt, hur de klänger.

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,

ändå sitta kvar och bara darra  -

svårt att vilja stanna

                              och vilja falla.

       

Då, när det är värst och inget hjälper,

Brister som i jubel trädets knoppar.

Då, när ingen rädsla längre håller,

faller i ett glitter kvistens droppar

glömmer att de skrämdes av det nya

glömmer att de ängslades för färden  -

känner en sekund sin största trygghet,

vilar i den tillit

                              som skapar världen.


 

Av Bengt Bertilsson - 16 april 2013 07:06

Är det detta vi kallar bakslag eller är det ett framsteg mot vad som skall komma?
Oavsett idag blev det farstutrappan på nytt fast och livet återvänder i sin cykel känns det som eller så sitter jag i ett ekorrhjul och vill återvända till den plats där jag brukar börja dagen och rutinerna faller på plats.
  

Dimman ligger tätt över nejden och sikten är 75 m och jag skymtar vägen framför mig.  Att det skulle vara sämre sikt verkar det dock inte vara för bilisterna då det går lika fort som vanligt och somliga har extra bråttom och gör sina omkörningar.
Annars kan det vara härligt att se dimman, igår kväll låg dimman som ett lock ca 10 m över marken och skapade spökliknande bilder av ute belysningen kunde jag se hos grannen och gatljusen från Skene syntes tydligt över skogsbrynet. Genom dimbankarna kunde jag se natt himmeln där det var stjärnklart.
Idag ser jag vaken grannen hus eller något skogsbryn och uppåt är det locket på.. Däremot så hörs trafiken från byn tydligt.

Förhoppningsvisst så lättar dimman och temperaturen stiger, just nu endast plus 1,5 fast enl SMHI så skall det bli varmare och igår så hörde jag de haft 18,5 nere i Skåne och den metrologiska våren skall åter visa sig komma på ett nytt besök.  

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22
23
24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards