Vårens glada gula blommor på våtmarker.

Vimlar av dessa nere i den lilla bäck som rinner mellan farstutrappan och kalhygget och fortsätter sen tvärs över den gamla hästhagen där idag gräset växer och frodas.

Kabblekan är allmän vid kärr, diken och på sanka stränder där dess saftigt gröna, grova och något klumpiga örtstånd hastigt skjuter upp från de övervintrande skotten och hinner blomma redan i maj. Den finns över hela norden, även högt upp i fjällen.

Kabblekan har även kallats bland annat bäckblomma, bäckros gulalåker, kabbelök, kalvleka, mjölkros.

Kabbelekan har utvecklat ett gift med en skarp smak. Det illasmakande giftet gör att betesdjur inte tycker om att äta dem. Vitsippor och smörblommor är andra växter inom samma växtfamilj som också är giftiga.

Ibland hör man sägas att kabblekan framkallar vårtor, men det finns inga bevis för att så skulle vara fallet.

Troligen är det en skröna som spridits för att avskräcka barn från lek vid vatten. Däremot kan kabbeleka, liksom många andra smörblommeväxter, ge eksem

Kabbleka, (Caltha palustris) även Kabbeleka, är en växt med gula blommor som utgörs av 5 fria foderblad. Kronblad saknas. Det finns även en rent vit varietet, 'Alba'.

Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna. Blomman har en svag doft som påminner om kautschuk.

Bladen är hjärtformade och glansigt mörkgröna. Frukterna är flerfröiga fröhus, vart och ett bildat av ett enda fruktblad. De liknar ärtväxternas baljor.

Maskrosen är en växt som de flesta känner igen på dess gula runda blommor och den stora bladrosetten med långa grovflikiga gröna, vid basen lite rödaktiga, blad.

 
Maskrosor är vanligt förekommande i hela landet, även uppe i fjällen. Växer i nästan alla marktyper förutom inne i skogen, men främst i gräsmark.

Ogräs när den växer där vi inte vill att den skall växa

Vacker att se där den växer där vi accepttera den växer på ett fält.

Maskros är fleråriga och sprider sig både genom vindspridna frön och sina rötter.

Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation

De späda bladen kan användas i sallader. Roten rostades förr till kaffesurrogat

Maskrosor spelar stor roll på hur stor mängd honung vi får då de räknas ge högsta betyg på nektar och pollen.

Roten innehåller ca 23% kolhydrater och kan ätas efter 15 minuters kokning.

Bladen har hög halt av vitamin C och kan ätas färska.

För att få bort den bittra smaken bör roten skalas och urlakas innan kokning.

Av blomman kan man göra maskrosvin. Är det bara att sätta igång att plocka. Fast det var länge olagligt att göra vin på maskrosor och tillverkningen av maskrosvin blev olaglig i Sverige år 1978. Lagen skrevs om 1994, så nu är det åter lagligt att tillverka maskrosvin.

Är det ett gissel när den växer här mellan stenplattorna