Efter ett år bedrövelse har jag snyggat till sandlådan.

Hustrun har tjattat och mina barn likaså att sanden de hade i lådan den är borta nu när barnbarnen kommer på besök. Att finna någon som säljer sand numera var inte lätt, men till slut fann jag en grustäckt via nätet. Sen visade det sig var lika svårt att hitta dit också och GPS:en visade inte vägen heller fick jag följa spåret.

 
Nu säljer de inte grus hur som helst utan det handlar om att köpa en skopa grus.

Så det var bara att hyra en kärra och bege sig dit. Fanns det begränsningar också. Volymen och densiteten på detta fick kärran att baxna och jag som bara skulle ha 380 liter uträknat står där med över en kubik och kärran klarade inte mer än en kubik och maxlast var det bara att inse att detta blir ingen bra affär. Men okey 200 spänn för en kärra grus får jag ändå vara nöjd med affären.

 
Väl hemkommen fick ”husbonnen” och drängen ställa sig bakom skaklarna på skottkärrorna och fylla på sandlådan och det som blev över mer än vad som fick plats i lådan läggas på lager på annan plats. Tråden mellan huvudet och där den byter namn på fick spännas rejält, men nu har vi grus för vintersandningen på gården hemkörd också.

Hoppningsvisst till mina barn och barnbarn stora glädje också när de kommer till morsdag kan vi alla baka sandkakor.

Sen sitter vi alla och sjunger på denna låt

Kom i vår låda, kom så ska vi knåda
minnen och saker, bakelser och kaker.
Hinkar vi tömde, spadar som vi glömde i sand.

Vi öste sand, vi var så ohyggligt små.
Vi öste sand, men vi var stygga ändå.
Oskar, Sune, jag och lilla Totte,
vi var kungar, släppte ej en kotte
in i vårt gäng om han ej var full i däng

Morgonkvist och förmiddag grå och trist, 8 plus kände jag mig lite ruggig där jag satt på min farstutrapp.
Sen tändes energilampan där uppe och temperaturen steg till tolv – tretton grader kändes vinden dock kylig fast vi borde haft försommarvärme nu.
Men var sak har sin tid och även om jag inte kan njuta av en solnedgång i väster utan nöjer mig med solnedgången ljus i öster där jag sitter i skuggan på min farstutrapp.

 
Tre humlor surrar och samlar nektar uppe i körsbärsträden.
En av mina blåmesar i holken verkar tro att här finns det mat till den också och flyger och hoppa mellan grenarna.
Några skogs(turtur)duvor sitter i skogsbrynet och hoa eller var det nu deras läte kalas för.

Lillakatta kommer med en lite sork i sin mun.

Så jag trivs på min farstutrappa
Gård med trädgårdstäppa till.
Liten åker till att grava
Vill jag uppå landet hava:
Huset utan vank och brist
Fyra rum och förstukvist.

Egentligen skall man inte ta bort ett getingbo, men ibland måste jag eller rättare sagt i detta fall faktiskt av när jag lyfte på en bräda som låg över en av mina komposter. Ut flög en geting och är nu bostadslös för att boet skulle gå att använda på nytt är mindre trolig passade jag på att titta i öppningen.

Att ta bort getingbo måste ske med stor försiktighet. Expertisen säger att ta på skyddshandskar och ha en bislöja över huvudet. Nog bör vi passa oss för ett sånt här bo kanske inte består av så många kan det vara mycket otrevligt att stick in huvudet i detta.
 

En växt började växa i en av mina rabatter och jag funderade vad är det ett ogräs eller är det något som kommer från min kompostjord jag lagt i rabbaten, blev första gissningen frilandsgurka.

Det händer att det finns vilande frö i komposter dessa börjar växa när jorden lägg i rabatter etc. Är jag en som är förveten var är det för växt så jag plantera dessa i krukor för att se resultatet.

Det har gått 3 veckor sedan jag planterade denna planta och nu ser jag var det är. En Solros självsådd av mina ”pjoddar” jag under vintern har matat med solrosfrö och alla frön blir inte fågelmat utan hamnar i rabatten.

I år har jag inte sått solrosor i mitt trädgårdsland och detta behövs inte för nu har jag 6 plantor som skall planteras ut senare där de kan växa ostört.

En kompis var masken Max men inte vilken kompis som helst utan detta är en som bokstavligt är en mask boende och trivs i skiten eller rättare sagt i hästskiten. Kompostmask eller som några kanske mer är passeligt en dyngmask, då denna kryper i gödseln. Där den gör stor nytta på många sätt och när maskarna trivs, dvs bra temperatur, lagom fuktigt, riklig tillgång på syre och en bra kol-kvävebalans förökar sig maskarna våldsamt. Man beräknar att en fullvuxen mask producerar en unge per dygn i genomsnitt. Det innebär att man kan starta med några hundra maskar som efter hand anpassar populationen efter den mängd mat de får. Det är ingen risk att de blir för många utan de är lagom många hela tiden utom vid stora förändringar i matandet

Noterade hur snabbt den kröp ner och gömde sig när den kom upp i dagsljuset.

Kanske, kanske blir det egna färska potatisar till midsommar. Fast å andra sidan  så finns det köp potatis och om det inte skulle lyckas

Något putar upp under täcket.

Lyfter lite försiktigt ser jag blasten vuxet bra.

Det är inte bara potatisen som trivs där under och sen finns de som säger att potatisen kommit upp är detta ett syftningsfel fast vi vet vad som avses.

Skulle det varit så illa hade jag fått puttat ner dessa på nytt.

Potatis verkar i alla fall trivas i mina bänkar där hästgödsel ger näring.

Efter en gråmulen dag öppnas plötsligt himmeln och solen lyser upp min omgivning.

Dock visar vädergudarna att mörka moln donar upp öster ifrån

 
Gäller det att njuta när ögonblicken inträffar

Några timmar senare börjar skymningen visar sig i skogsbrynet ser det klart och fint återigen däröver.

I söder däremot ligger fortvarande orosmolnen i skyn.

Nog kan vi psalmen "Den blomstertid nu kommer" och våra förväntningar är stor på den. Finns det en blomstertid som nu är förbi också.

Månadsskiftet Mars/april blommade Krokusen för fullt

Månadsskiftet april/Maj stod påskliljorna och tulpanerna där.

Idag då har dessa allihopa dels försvunnit och blommat över

I bakgrunden går det att se nästa generation av växlighet börjar blomma. Jordgubbplantorna.