Alla inlägg under maj 2013

Av Bengt Bertilsson - 22 maj 2013 07:39

Grått och trist, lövens ljusgröna färg lyser mer mörka p.g.a ljusförhållandet. Kyrkklockan från Berghems kyrka var dova i sin morgonklämtning och knappt hörbar.
Nattsömnen har också varit skit också.
Först körde jag skiten ur mig med gruskörningen. Sen åska och blixt på kvällskvisten fortsatte med fuktigt väderleksförhållande kändes med täcke för varmt och enbart lakan kyligt. Verkar det varit skitväder på andra håll också då vi blev väckta kl.22,59,54 av ett SMS att strömmen var borta, När vi sen lyckats somna i drömsömn då piper det ett SMS till kl 01,17,15 att nu är strömmen tillbaka. Konstigt på dagarna då är det ingen täckning på mobilnätet, men nattetid då är det full täckning.
Knäckt ägg eller skit på farstutrappan.

 
Morgonstund på farstutrappan visade på att jag haft nattbesök av en som var nödig och vi hörde inte dennes rop att behöva låna toan. Satte sig vederbörande sig på räcket när vi inte räckte en hjälpande nödig.
Nu brukar naturen sköta det mesta, men idag fungerar inte spolningen riktigt fast det fortfarande föll lite duggregn räckte detta bara till att det blev vattenkammat hår sen när jag kom in, vilket i och för sig betyder att det är dags att klippa mig.
Blött på huvudknoppen så blev det även blivit blött i botten, om det sen beror på att jag är en toffelhjälte får andra avgöra. Snubblade jag och ena toffel åkte av och dygnsur strumpa på köpet.
Fast regnet är välkommet. Duggregn eller fint strilande regn rinner lätt ner i jorden och växtligheten trivs. När vi ändå är inne på skit, fördelen eller nackdel, hästskiten jag kört hem smälter bra samtidigt som det sprider en doft luktar detta inte som grisskiten de slänger ut flera km härifrån

Av Bengt Bertilsson - 22 maj 2013 06:15

"Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut”. När de växer där jag helst inte vill att de växer, är förståss något annat


 

Får de växa fritt blir det vackert istället.

 
Stannade igår vid vägkanten p.g.a jag tyckte det doftade från släpp kärran jag hyrt, först trodde jag det var brända bromsar, sen lamellerna på bilen och när doften inte kom från detta visade sig det var tjärdoft från asfalten.

 
Fick jag istället en vacker utsikt att beskåda.  

Av Bengt Bertilsson - 21 maj 2013 21:26

Det blir bara vackrare och vackra för varje timme i mitt äppelträd

 

Äppelträdet blommar ännu vackrare i kväll och tänk om det nu bara finns de som sköter befruktningen blir det ett äpple år.

 

Av Bengt Bertilsson - 21 maj 2013 19:02

De har ”tjötat” hela dagen om oväder österifrån med regn och åska, men detta har jag inte sett skymten av. Fast solen lyste med sin frånvaro hela förmiddagen eller så gömde den sig bakom molnen. Framåt middagsdag då tittar den fram och det blev kvavt var det arbete på det stora godset som gällde. Tog orken slut vid 4 – tiden och dags att hydda till sig. Då blev det The same procedure as last (day) year

Tiden ur led eller så var det vädergudarna som visade sin makt även denna kväll. Då det plötsligt kl.18,00 förmörkas det är inne och som om klockan var 22,00.

 

Tittade ut på farstutrappan, men där såg det ljust ut som vanligt förvisso.

 

Likaså när jag tittade ut på bakgården.

 

Vände jag blicken söder ut så såg det lite mer oroväckande ut

 

Dis och regn och fasad flaggan den hade krympt ihop.

 

Vänder jag blicken mot kalhygget och skogsbrynet ligger den i mörker.

Då kom blixt och dunder hann räkna 4 pilsner sen small det i norr. Sladdar till dator, telefon och tv:n var som tur utdragna för med får otur så brukar någon av dessa smälla när blixten är så nära.

 

8 mm regn lagom rotblötta för växtligheten och det lär nog komma mer.

Klockan är nu i skrivande stund 1907 The same procedure as last (day) year som igår kväll och ljuset börjar komma som igår magisk tid när HIF började spela ger ljus i mörkret även denna kväll


Av Bengt Bertilsson - 21 maj 2013 07:00

Säg vad ni vill om hur vackert det är när Häggen blomma, lukta den kattpiss också. Tur det finns träd som luktar gott istället såsom Körsbärsträd

 

Äppelträd

 

Körsbärsblomman

 

Äppelblommor

 

Fler bilder på Körsbär
 

Fler Äppelblommor

 



Av Bengt Bertilsson - 21 maj 2013 07:00

Dessa rabarber skall vi lägga beslag på och smaka de först spröda stjälkarna vårprimör
   

"Att lägga rabarber på" betyder "att lägga beslag på" något.

Visste ni att det kan vara farligt att äta rabarber. Under andra världskriget avled fem personer i England efter att ha ätit både stjälkar och blad och tidigare användes bladen i matlagning - stjälkarna kastades. Idag gör vi tvärt om

   

Rabarber (Rheum rhabarbarum) är en art i familjen slideväxter, vars bladskaft är ätliga. Bladen innehåller oxalsyra och småbarn eller personer med anlag för njursten skall undvika att äta rabarber. Vanligtvis äts den kokt till kräm, saft eller i paj. Rabarbern är mycket sur, så det krävs mycket socker vid tillagning. Den syrliga rabarbersmaken kommer från äppelsyra,[1] som är mest förekommande i bladskaften. Den giftiga oxalsyran finns mest koncentrerad till själ Rabarber är en relativt ung kulturväxt. På 1600-talet odlades rabarber som medicinalväxt och först när sockret blev vanligt och billigt under 1700- och 1800-talet började man äta växten. Det var först på 1800-talet den första gången beskrevs som föda. Det finns uppgifter från 1700-talet att man åt rabarberstjälkar tillsammans med lammkött och som vårprimör, råa med salt och peppar. Tidigare användes bladen i matlagning - stjälkarna kastades. Under andra världskriget avled fem personer i England efter att ha ätit både stjälkar och blad[3].

Arten är ursprunglig i östra Sibirien, Mongoliet och nordöstra Kina. Odlad och förvildad på andra platser. De första odlingarna av rabarber i Sverige kan ha varit i Majorna "eftersom det säges, att rabarbern första gången i Sverige odlades på Kungsladugårds ägor."[4]

Det är en stor flerårig ört, 50–150 cm hög. Stjälkarna är kraftiga, ihåliga, kala eller håriga vid noderna. Bladstjälkarna på basalbladen är kraftiga, vanligen kortare än bladskivan, vanligen luden. Bladskivan är ljust grön, ibland mörkt purpurröd undertill, mörkt grön på ovansidan, triangulärt-äggrund med hjärtlik bas 12–40(–55) × 10–30(–60) cm, med krusiga eller vågiga kanter. Stjälkbladen är mindre. Blomställningarna är stora, nertill ledade. Blommorna är 2,5–4 mm i diameter, kalkblad sex, grönvita till gulvita. Frukten är en vingad nöt, 1,5–2 mm lång.

Läs mer om rabarber

Av Bengt Bertilsson - 20 maj 2013 07:30

Vårens glada gula blommor på våtmarker.

 

Vimlar av dessa nere i den lilla bäck som rinner mellan farstutrappan och kalhygget och fortsätter sen tvärs över den gamla hästhagen där idag gräset växer och frodas.

 

Kabblekan är allmän vid kärr, diken och på sanka stränder där dess saftigt gröna, grova och något klumpiga örtstånd hastigt skjuter upp från de övervintrande skotten och hinner blomma redan i maj. Den finns över hela norden, även högt upp i fjällen.

 

Kabblekan har även kallats bland annat bäckblomma, bäckros gulalåker, kabbelök, kalvleka, mjölkros.

 

Kabbelekan har utvecklat ett gift med en skarp smak. Det illasmakande giftet gör att betesdjur inte tycker om att äta dem. Vitsippor och smörblommor är andra växter inom samma växtfamilj som också är giftiga.

 

Ibland hör man sägas att kabblekan framkallar vårtor, men det finns inga bevis för att så skulle vara fallet.

 

Troligen är det en skröna som spridits för att avskräcka barn från lek vid vatten. Däremot kan kabbeleka, liksom många andra smörblommeväxter, ge eksem

 

Kabbleka, (Caltha palustris) även Kabbeleka, är en växt med gula blommor som utgörs av 5 fria foderblad. Kronblad saknas. Det finns även en rent vit varietet, 'Alba'.

    

Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna. Blomman har en svag doft som påminner om kautschuk.

 

Bladen är hjärtformade och glansigt mörkgröna. Frukterna är flerfröiga fröhus, vart och ett bildat av ett enda fruktblad. De liknar ärtväxternas baljor.

 

Av Bengt Bertilsson - 20 maj 2013 06:45

Maskrosen är en växt som de flesta känner igen på dess gula runda blommor och den stora bladrosetten med långa grovflikiga gröna, vid basen lite rödaktiga, blad.

 
Maskrosor är vanligt förekommande i hela landet, även uppe i fjällen. Växer i nästan alla marktyper förutom inne i skogen, men främst i gräsmark.

 

Ogräs när den växer där vi inte vill att den skall växa


 

Vacker att se där den växer där vi accepttera den växer på ett fält.

 

Maskros är fleråriga och sprider sig både genom vindspridna frön och sina rötter.

 

Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation

 

De späda bladen kan användas i sallader. Roten rostades förr till kaffesurrogat

 

Maskrosor spelar stor roll på hur stor mängd honung vi får då de räknas ge högsta betyg på nektar och pollen.

Roten innehåller ca 23% kolhydrater och kan ätas efter 15 minuters kokning.

 

Bladen har hög halt av vitamin C och kan ätas färska.

 

För att få bort den bittra smaken bör roten skalas och urlakas innan kokning.

 

Av blomman kan man göra maskrosvin. Är det bara att sätta igång att plocka. Fast det var länge olagligt att göra vin på maskrosor och tillverkningen av maskrosvin blev olaglig i Sverige år 1978. Lagen skrevs om 1994, så nu är det åter lagligt att tillverka maskrosvin.

 

Är det ett gissel när den växer här mellan stenplattorna

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards