Alla inlägg under november 2016

Av Bengt Bertilsson - 30 november 2016 07:48

Fast frågan är varifrån kommer denna isetapp

 

Hörde bara dunsar utanför och när jag gick ut och kollade hittar jag totalt tre stycken igår

 

(ursäkta men fotot är mycket dåligt såg jag efteråt)

Konstig form har dessa också liknar en fot med en sko tyder det på den suttit i ett hål

men hittar inget sånt på mitt tak där det skulle kuna finnas

   

Annars kommer jag osökt att tänka på Droppen Dripp och Droppen Drapp satt på var sin isetapp ... - Hej sa Dripp till Droppen Drapp trivs du bra uppå din ... platta som en knapp

Av Bengt Bertilsson - 29 november 2016 06:51

Vinterkyla och nu omkring 1:a advent kom vinterkylan som på beställning för nu börjar det lackas mot jul väntar vi bara på lite snö så kommer julstämningen kan vi börja spekulera om hur själva julen blir då. För imorgon är det Anders-dagen


Den som hoppas på en vit jul kanske börjar hoppas redan den 30 november. Om det då på Andersdagen är regn och slask, så ska ju julen braska med snö och kyla. Allt enligt ordstävet.

Med den andra varianten av ramsan, "Anders braskar, julen slaskar" skulle chansen till en vit jul vara noll om det är kallt på Andersdagen.

 

Några som bör veta eller tro sig veta är SMHI

Varje år brukar SMHI få frågan om det ligger någon sanning bakom den här gamla ramsan. Men vi måste tyvärr göra den besviken som till äventyrs tror att vädrets oerhört komplicerade mönster skulle rymmas i en ramsa på endast fyra ord.

Även om den här typen av gamla ramsor och vädermärken har inget eller ytterst begränsat meteorologiskt värde, så är de ibland ändå värda en lite mer ingående analys.

Delvis en logisk omöjlighet

När det gäller "Anders braskar, julen slaskar" så kan man rent logiskt avfärda den som allmängiltig regel. I vissa delar av landet är det betydligt större sannolikhet för vinterväder än i andra delar. Det gäller såväl på Andersdagen som på julafton.

Låt oss anta att Andersdagen bjuder på normalt väder, alltså blidväder längs kusterna och minusgrader i de inre delarna av mellersta och norra Sverige.

Om ramsan vore sann skulle det alltså på julafton vara tvärtom. Det vill säga blidväder i större delen av landet, men av någon anledning minusgrader längs kusterna av det normalt fortfarande rätt varma havsvattnet. I ett enskilt fall kan naturligtvis allt hända, men som klimatologisk regel är det en omöjlighet!

Med ett likartat resonemang kan man visa att på vissa orter stämmer den ena delen av ramsan nästan alltid. I Falsterbo på Skånes sydvästspets slaskar julen nio gånger av tio. De få gånger Andersdagen braskar kan man alltså vara nästan säker att julen slaskar. Men inte tack vare Andersdagen! På samma sätt har varianten "Anders slaskar, julen braskar" hög träffsäkerhet i norra Dalarna och Norrlands inland.

Redan på 1800-talet

För den vetgirige finns en intressant undersökning över olika talesätt med anknytning till väder. Den nås via länken till höger "Skrock rörande väderleken".

Den gedigna sammanställningen över olika talesätt och därtill undersökningar om de stämmer överens med meteorologiska observationer eller inte gjordes av Hildebrand Hildebrandsson.

Den publicerades i Antiqvarisk tidskrift för Sverige 1884-1885 med titeln "Samling af bemärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk och skrock rörande väderleken".

Anders braskar/slaskar behandlas på sidan 7 och fruntimmersveckan på sidan 10.
 

Egna jämförelser

En tidigare generaldirektör för SMHI, Alf Nyberg, har i sin bok Vädermärken att lita på skrivit så här om den gamla regeln:

"I norra Sverige brukar det i regel braska både på Andersdagen och juldagen, i sydligaste Sverige är det regel slask båda dagarna, men man kunde vänta sig att regeln skulle stämma i någon liten mån i delar av Mellansverige, eftersom det i regel är kallare vid jul - och under 0 grader - än i början av december, då det oftare är milt. Statistiken ger dock inte något klart utslag. Man har också vänt på steken och säger: Anders braskar - julen slaskar, vilket rimmar lika bra men stämmer lika illa som förebilden - eller sämre."

Den tidigare SMHI-mederbetaren och tillika namnsdagsbarnet, Anders Dagsten, har gjort en egen undersökning och noterat dygnsmedeltemperatur och snötäcke för Norrköping-Sörby för Andersdagen och julafton under tiden 1961-1991. Resultatet blev att för dessa 31 år så stämde ordspråket 11 gånger, 12 gånger var det ingen överrensstämmelse och resterande 8 var tveksamma fall.

Som väntat är alltså ordspråket osäkert som prognos, men likväl ett trevligt gammalt talesätt.

 

Av Bengt Bertilsson - 25 november 2016 05:15

Under en av mina skogspromenader fann jag ett Ek träd som vid första blicken trodde var skadat och barken på väg att falla av visade sig var något helt annat nämligen mossa och lava som växer på träden innehåller mumma för våra skogsfåglar som har picknic i det gröna

       

Mossorna sprider sig bland annat med sporer och dessa små sporer kan landa var som helst. Om sporerna landar på ett lämpligt ställe där det är lämpligt att växa så gör den det oavsett om det råkar vara på en sten, på marken eller på barken av ett träd som i ditt fall. För lavar är det nästan likadant, fast lite mer komplicerat. En lav består ju både av en svamp och en alg och för att laven som sådan ska kunna börja växa måste svampen och algen först hitta varandra. Att de sedan hittar varandra på en trädstam är inte ovanligt. Oftast växer de, och mossorna, på nordsidan av trädstammar, för där är det gynnsammare klimat - skuggigt och lite fuktigare än på sydsidan. Jag kan tyvärr inte säga vilka arter det rör sig om som du har sett, för det finns så många olika som det kan vara.

     

Många mossor växer på trädstammar men ännu oftare handlar det om lavar. De påverkar knappast trädet. De "suger" inte näring på samma sätt som växter med rötter och de påverkar heller inte trädets gasutbyte, som huvudsakligen sker via andra organ än barken. Jag kan tänka mig att påväxten av lavar och mossor kan påverka strålningsbalansen och därmed temperaturvariationerna i stammens ytskikt.

   

Fakta från http://www.skogssverige.se

 

Av Bengt Bertilsson - 24 november 2016 00:15

Vattenfallet från Nycklaberget har fått ny skepnad i vintermörkret

 

 

Vattenfallet skall ses live då bildkvalitén inte blir den bästa

Av Bengt Bertilsson - 23 november 2016 05:15

Ett bildsvep från skogspromenaderna längs med byvägarna mellan Berghem och Hajom

                     

Genvägar mellan Berghem och Skene skog.

     


Av Bengt Bertilsson - 21 november 2016 20:07

Furubacken står det på äldre kartor, Liljergrens står det på nyare, Här låg en gång i tiden ett torp som idag det endast finns en stengrund kvar och några jordkällare att beskåda.

 

Stenmurar ute i skogen skvallrar om odlingslandskap en gång i tiden

   


Från Småsjöarna rinner det en bäck som avrinningen sker från sjöarna och får sitt namn lite längre ner Grytedalsbäcken. Här finns det spår av något som kan liknas vid ett kanalbygge eller så har de försökt samla eller fördämma vattenflödet i bäcken. Någon annan förklaring kan jag inte finna i varför stenarna är placerade lodrätt.

                



Av Bengt Bertilsson - 18 november 2016 19:59

2 små snarlika sjöar mitt ute i skogen långt ifrån vallfärdsvägarna idag och var nästan så också förr fast då som nu går det via idag skogsbilvägar och mindre stigar ta sig från Berghem upp till nuv 156:an vid Skene skog och avfallsanläggningen via den östra sidan, den västra som geografiskt ligger mot Skene och Vårkulla består marken av sankmark enligt gamla kartor jag hittat.

           

Runt sjöarna är det sankt och gungfly och ta sig ut till själva vattnet inte att rekommendera ytan kan den vara cirka 100 m i diameter och vid mitt besök inbjudande ut då den påminner om vad vi säger om en skogstjärn, göl eller en liten bergssjö också då vattnet yta på nyare och äldre kartor ser ganska så likvärdigt i storlek.

Tillflödet i sjöarna kommer från terrängen runt omkring och avrinningen sker via Grytedalsbäcken ner till Husabäcken

Av Bengt Bertilsson - 17 november 2016 05:15

Ser ut lite som en gran fast det är det inte. Fascineras jag varje år då den skiftar i färg och tappar barren är det granen som överlever julen

   

Lärk, lärkträd eller europeisk lärk (Larix decidua) är ett barrträd i familjen tallväxter som, till skillnad från de i Sverige betydligt vanligare granen och tallen, fäller sina barr på hösten. Lärkträdet ingår i släktet lärkar som rymmer cirka 10 arter.

   


Natur · Skog

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards