Inlägg publicerade under kategorin Politik

Av Bengt Bertilsson - 18 februari 2022 18:00

Prylarna vi köper går sönder alldeles för fort

Forskare: Sverige kan lära av andra länder för att bryta resursslöseriet


Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

helskärmMånga tillverkare producerar lågkvalitativa produkter. För att nå mer hållbara konsumtionsmönster behöver nya och kraftfulla styrmedel införas. I dag publicerar vi en rapport om vad vi i Sverige kan lära av andra länder, skriver sex forskare.Foto: TT


DEBATT


För närvarande pågår intensiva diskussioner i riksdagens miljömålsberedning kring om Sverige ska anta ett mål för att minska konsumtionens klimatpåverkan. För att nå ett sådant mål så behövs politiska beslut om nya miljöpolitiska styrmedel och åtgärder.

I dag publicerar vi en rapport om vad vi i Sverige kan lära av andra länder när det gäller arbetet för hållbar konsumtion och en mer cirkulär ekonomi.

I dag finns ett omfattande resursslöseri: det kan exempelvis handla om att återförsäljare kasserar osålda produkter och att konsumenter köper nytt i stället för att reparera.

Det finns en ökande insikt om att dagens marknadskrafter inte alltid ger ett önskat utfall. Konsumenter blir ofta besvikna på produkters kvalitet.

Produkter med kort livslängd innebär också ett slöseri med resurser. Vi i Sverige köper varje år mycket stora mängder nya möbler, hemelektronik, kläder, sportutrustning och så vidare, vilket medför klimatpåverkan, kemikalieanvändning och påverkar på den biologiska mångfalden.

Enligt Naturvårdsverket ökade exempelvis textilkonsumtionen, mätt i kilo, med 30 procent mellan år 2000 och 2019.

En orsak är att ett ständigt köpande är normaliserat i vår utpräglade konsumtionskultur men det finns också en rad andra förklaringar: 

  1. Tillverkarna producerar lågkvalitativa produkter.
    Det är sällan som tillverkare medvetet förkortar produkters livslängd (så kallat ”planerat åldrande”) men desto mer vanligt att produkternas livslängd förkortas på grund av låg kvalitet i material och komponenter.
    Detta har flera orsaker, bland annat att producenterna väljer låg kvalitet eftersom de har mer att vinna på att konsumenterna slänger och köper nytt än på att de reparerar eller uppgraderar.
    En stor andel av konsumenterna är också tveksamma till att betala mer för högre kvalitet.
  2. Vissa produkter används aldrig.
    Då och då rapporterar media om att företag kasserar osålda produkter. Detta kan vara ekonomiskt rationellt till exempel för att inte underminera sin egen marknad, men det är en samhällsekonomisk förlust då nya produkter behöver tillverkas och det medför miljöpåverkan.
    Det finns även produkter som slängs efter att de reklamerats av konsumenter, trots att det handlar ett minimalt fel och att de fungerar som de ska.
    Numera finns enstaka aktörer som försöker ta hand om den här typen av produkter och realisera de ekonomiska värdena genom att hitta nya köpare, men detta har hittills inte fått något bredare genomslag.
  3. Konsumenter köper nytt i stället för att reparera.
    Många produkter som har gått sönder går att reparera. Att det sällan sker har flera orsaker, bland annat att priset för arbetsintensiva reparationer är ofta högt och att garanti ofta saknas för reparationer. 

För att ändra på sakernas tillstånd krävs politik. Runt om i Europa testas nu nya miljöpolitiska åtgärder för att ändra incitamenten hos tillverkare, återförsäljare och konsumenter, så att produkter kan få ett längre liv.

Sverige kan här lära av andra.

Europeiska unionen har genom det så kallade ekodesigndirektivet, bland annat gjort så att det nu finns kvalitetskrav för till exempel dammsugare, och för flera produktgrupper finns nu krav på tillhandahållande av reservdelar till oberoende reparatörer.

Enskilda länder arbetar också med frågan. Exempelvis införde Frankrike förra året ett obligatoriskt reparationsindex för fem produktgrupper: tillverkarna måste ange hur ”reparerbara” produkterna är. 

Sverige främjar återbrukade produkter i offentlig upphandling (som rekonditionerade möbler) och införde 2017 skattesänkningar för delar av reparationssektorn.

För att nå mer hållbara konsumtionsmönster behöver dock nya och kraftfulla styrmedel införas. I vår nya rapport har vi analyserat initiativ från andra europeiska länder och diskuterar om de kan införas i Sverige. Det handlar bland annat om följande styrmedel.

  • Förbud mot att förstöra osålda varor.
    Frankrike har infört ett förbud mot att slänga osålda möbler, textiler, skor, leksaker och så vidare. Om företagen inte kan sälja produkterna själva kan de exempelvis doneras till olika organisationer. 
  • Reparationscheckar och reparationsnätverk.
    I Österrike har städerna Wien och Graz infört ”reparationscheckar” som konsumenter laddar ner från nätet och som kan användas för att betala hälften av reparationen, upp till cirka 500 kronor per år.
    Kostnaden betalas där med kommunala medel, men ett sådant system skulle även kunna utformas så att producenterna betalar en del av kostnaderna.
    Checkarna kan bara användas hos företag som är med i städernas reparationsnätverk, en slags certifiering där reparatörer som uppfyller vissa krav, som ett maxbelopp för felsökningar, och att garanti ska ges på reparationen. 

I rapporten, skriven inom ramen för forskningsprogrammen Mistra Sustainable Consumption och Mistra REES, diskuteras dessa och andra styrmedel.

Rapporten kan användas som underlag för diskussioner om liknande styrmedel skulle vara lämpliga i Sverige.

I slutändan är det naturligtvis avgörande att privatpersoners agerande förändras genom att underhålla och reparera mer så att nyinköp kan undvikas.

Detta genom att hyra eller dela varor i stället för att äga själv, att sälja eller ge bort i stället för att kassera, att bara köpa det man behöver och att om möjligt välja second hand.

I praktiken kan det dock vara svårt för konsumenter att överblicka den långsiktiga kostnaden för en vara och lättare att titta på enbart inköpspris. 

Det är nu dags att politiker gör sin del och ser till att styrmedel kommer på plats som främjar kvalitet och hållbarhet för konsumenter såväl som företag. 


Carl Dalhammar, docent, Lunds universitet
Jörgen Larsson, docent, Chalmers
Karin Bradley, docent, KTH
Mattias Lindahl, professor, Linköpings universitet
Leonidas Milios, doktor, Lunds universitet
Oksana Mont, professor, Lunds universitet

Av Bengt Bertilsson - 28 januari 2022 06:00

Facket slår på stort och delar ut en kasse med smått och gott.


 
Bjuder på dricka, chokladboll och godis.

 

Plus en medlems tävling där du kan få 200 kr visar sig vara utgått datum på. 

   
Så det var nog överblivet från en äldre kampanj för att ragga medlemmar 

Av Bengt Bertilsson - 5 januari 2022 06:00

Ettan kom och tvåan likaså, var det dags för trean också. Fanns gott om tider plötsligt här i Mark så det var inga problem att få en tid bokad och sen bara att åka fram till Skene lasarett och på knappt 25 min så var allt klart. 
 

Först lite tveksam då detta att vaccinera för både det ena och det andra är både av ondo och godo. Men avgörande blev hustruns arbete inom äldrevården att smittan kan både komma in som komma ut härifrån. Nu säger samhället att det är av fri vilja som vi vaccinera oss men fördelar uppväger motsatsen. 

Sen även om jag och hustrun är vaccinerade och kan umgås lite mer med andra främst barnbarnen är vi restriktiva och minsta symtom hos dom så blir det inget umgänge.

Fast detta med vaccinationen verkar visa inte bry sig ingen skall tvinga någon utan fri vilja gäller. Sen finns det de som skryter om sina vaccinationer och nu skall det festas och rännas på både det ena som det andra.

Så nu får vi se om det blir några biverkningar denna gång och i skrivande stund inga inte ens öm i sticket 

Av Bengt Bertilsson - 3 januari 2022 06:54

2021 är sista året som Lärarförbundet gör sin klassiska rankning av landets skolkommuner. Anledningen är att de vill markera att staten behöver ta över ansvaret då kommunerna inte klarar av sitt uppdrag.
– Det är inte meningsfullt att fortsätta utse Bästa skolkommun i en liga där hela systemet brister, ­säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
Så, håll till godo, här rankas skolkommunerna en sista gång:

Sen kan vi fråga oss vems är felet?
När lärarförbundet tycker skolan är så dålig och kommunerna så dåliga vems är felet att skolan är så dålig
Är det föräldrarnas fel som skickar elever till skolorna så vaken politiker, kommunen eller lärarna klara av att ge eleverna en en bra skola

     


Läs mer på
https://www.lararen.se/.../basta-skolkommun-2021-har-ar
https://www.kolada.se

Av Bengt Bertilsson - 29 november 2021 06:00

Ibland känns det som det tar lite långt tid innan det händer något i den kommunala debatten och frågorna. Det finns motioner, medborgarförslag etc etc som tagit så lång tid att vi kan tro tiden stått stilla.
Nu har den inte gjort detta ibland har det t.o.m hunnits med att rätta till och genomföra det som ärendet handlade om. Fast sen finns det ärende som svaret är att kommunen ser det men det är inte aktuellt och framtiden får utvisa. 
Sen har vi alla andra ärenden där frågan som skall ältas hit och dit och tyckas si och så. Åsikterna går isär åt alla håll och kanter och båda tycker de har rätt i ärendet.  

 

Av Bengt Bertilsson - 30 oktober 2021 12:41

I natt slog brevlådesabotören till på nytt. Andra gången detta år som vår brevlåda blivit sprängd
 
Kan detta bero på vad jag skriver på Facebook på Nyheter och Bulletiner som vill tala om att vi vet var du bor. Kanske vill Hen visa att jag vet var du bor sluta. De spränger vår låda men grannens rör de inte så det är noga uträknat. ATT NÅGON OGILLAR OSS
 
Sambandet går inte att blunda för då nämligen förra gången skrev jag på Lokala Nyheter i Mark och fick hotelse från gruppmedlemmar som ogillade det jag skrev i nyhetsväg. Administratör tackade med att jag jobbar upp intresset för gruppen med flera tusentals nya medlemmar ansåg det var bäst jag lämnade gruppen och stängde dörren.
 
När Marknyheter sen ville jag skulle fortsätta där i stället gick det bara någon månad sen började gruppmedlemmar kommenterade och ifrågasätta likvärdiga lokala politiska nyheter från mig på samma sätt. Kanske för att de hade åsikter som ifrågasatte mina nyhetsintressen och i visa delar av medlemmarna återfanns i den tidigare gruppen också.
 
Då startade jag en egen grupp Nyheter och Bulletiner och nu när denna börjat växa så känns det som förra gången. Det fria ordet om politiska händelse som har med Marks kommun ogillas av någon som vet var jag bor.

Troligen tycker Hen att detta är roligt att slänga en större smällare i brevlådan och sen snabbt försvinna från platsen, Finns däckspår som tyder på detta

Av Bengt Bertilsson - 27 oktober 2021 06:00

Men det är inte denna väg som de kommer utan här får de inte gå fram.

 

Dessutom så tvingas de gå en annan väg då en av grannarna vägrade upplåta sin igenväxta åker till att gå fram däröver

 

Fiber är på gång här hemmavid, men frågan är när de kommer för det har varit många turer kring detta.

 

Men nu verkar det bli ett faktum och då blir vi 30 000 kr fattigare

 

Av Bengt Bertilsson - 24 oktober 2021 06:00

Tar fram ny plan efter misstaget: Så ska träden skyddas

Efter att Marks kommun av misstag huggit ner fyra skyddsvärda ekar har arbetet med att ta fram en ny trädpolicy pågått. Nu har godkänts av miljönämnden och är ute på remiss.

Så skrev BT om förslaget om en ny träspolicy i Marks kommun och jag råkade befinna mig i Skene när jag läste detta på webben och såg hur sköter Marks kommun sina träd utmed Järnvägsgatan bl.a 
       
Vad detta klassas är nog mer trävård och trädbeskärning i synnerhet. Vill du läsa vad som står i Trädspolicy 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards