Direktlänk till inlägg 20 maj 2013
Vårens glada gula blommor på våtmarker.
Vimlar av dessa nere i den lilla bäck som rinner mellan farstutrappan och kalhygget och fortsätter sen tvärs över den gamla hästhagen där idag gräset växer och frodas.
Kabblekan är allmän vid kärr, diken och på sanka stränder där dess saftigt gröna, grova och något klumpiga örtstånd hastigt skjuter upp från de övervintrande skotten och hinner blomma redan i maj. Den finns över hela norden, även högt upp i fjällen.
Kabblekan har även kallats bland annat bäckblomma, bäckros gulalåker, kabbelök, kalvleka, mjölkros.
Kabbelekan har utvecklat ett gift med en skarp smak. Det illasmakande giftet gör att betesdjur inte tycker om att äta dem. Vitsippor och smörblommor är andra växter inom samma växtfamilj som också är giftiga.
Ibland hör man sägas att kabblekan framkallar vårtor, men det finns inga bevis för att så skulle vara fallet.
Troligen är det en skröna som spridits för att avskräcka barn från lek vid vatten. Däremot kan kabbeleka, liksom många andra smörblommeväxter, ge eksem
Kabbleka, (Caltha palustris) även Kabbeleka, är en växt med gula blommor som utgörs av 5 fria foderblad. Kronblad saknas. Det finns även en rent vit varietet, 'Alba'.
Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna. Blomman har en svag doft som påminner om kautschuk.
Bladen är hjärtformade och glansigt mörkgröna. Frukterna är flerfröiga fröhus, vart och ett bildat av ett enda fruktblad. De liknar ärtväxternas baljor.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|