Alla inlägg under mars 2016

Av Bengt Bertilsson - 31 mars 2016 06:15

Planerade inköp av blomjord och trodde jag gjorde en bra affär blev ögat lurat för när jag kom hem sen upptäckte jag att jag blev blåst ändå då jag glömde bort att jämföra pris och mängd.

 

Två av våra byggföretagsbutiker konkurrera med priset på Blomjord.

Den ena säljer 5 säckar för 99 kr

Den andra säljer 6 säckar för 100 kr

 

Sex är mer än fem så jag slog till och vid hemkomsten så ser jag att 5 säckar förr 99 kr innehåller 50 l blomjord/säck detta blir 5 * 50 l = 250 liter jord.

 

Sex säckar för 100 kr innehåller 40 l blomjord/säck 6 * 40 l = 240 liter jord

Konstatera att jag förlorade 10 liter jord och fick betal 1 kr mer

 

Fiffel & Båg kanske inte men bondfångeri

 

Av Bengt Bertilsson - 30 mars 2016 05:15

Hörde dessa för någon vecka sedan, nu har jag sett dom också. Bloggläsare som kolla var som skrev på bloggen förr notera att jag varit vid Hornborga vid denna tid har denna resa inte blivit av ännu så jag nöjer mig med tranor på hemmaplan

   

Bilder nedan överexponerade p.g.a zoomningen

             

Av Bengt Bertilsson - 29 mars 2016 11:01

Ser ut att bli gott om grodor i år.

 

I ett vägdike upptäckte jag npågot som kan liknas vid en geleklump vilket visar sig vara grodornas barnkammare och nu kan vi/dom hoppas att det blir mer vatten i diket annars blir det inga grodyngel lägre fram.

 
Ett av naturens egna under och som nog flertalet av oss har minnen från barndomsåren när vi fångade grodyngel i glasburkar och våra föräldrar fasade över vad man dragit hem.

Av Bengt Bertilsson - 28 mars 2016 05:15

Väcker inte detta vårkänslor

 

Visst väcker detta vårkänslorna när hängarna hänger från träden

   

och vi väntar på att det skall slå ut

 

Av Bengt Bertilsson - 27 mars 2016 07:02

Det sägs att det kan vara små detaljer som avgör det hela.

 

Såg det inte först men någon frågade mig om det var kvalster som satt mellan mittenbena.

 

När jag kollade fick jag se att bakfoten verkar också konstig.

 

Jag våga inte spekulera vad det kan vara, kanske frömjöl eller kanske ett kvalster jag kan fått allt bakom bakfoten som ordspråket sägs också

Av Bengt Bertilsson - 26 mars 2016 12:30

Sommartid men hur var det nu det där med vilket håll vrids klockan åt. Fast det känns lite konstigt det där med sommartid just nu vi hade vårdagsjämning tidigare i veckan och i natt var det – 3 och jag såg att isen ligger fortvarande kvar på en del mindre sjöar. Lägre upp i landet där ligger snön kvar fortvarande och det där med sommartid måste betyda något helt annat.   



Sommartid – du kommer väl ihåg när det är dags att vrida om klockan?

Men ska den ställas framåt eller bakåt?

 

Vi har bästa tipset så du aldrig glömmer.

1. En timme framåt

 

Sedan 1996 är sommartiden sju månader lång. I hela EU gäller att den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Under natten från lördag 26 mars 2016 till söndag 27 mars 2016 ska man ställa fram klockan en timme klockan 02.00 till kl. 03.00 Då får man alltså en timmes mindre sömn.

 

2. Trädgårdsmöbler och grill ska ut

 

Ett smart tips för att komma ihåg om klockan ska ställas framåt eller bakåt är att tänka på att våren är på intågande och sommarmöbler och grill ska ställas fram – alltså flyttar vi klockan framåt en timme. När sedan sommartiden upphör klockan 03.00 den sista söndagen i oktober är det dags att ta tillbaka utemöbler och grill, och därmed ställa tillbaka klockan en timme.

 

3. Många ifrågasätter

 

Syftet med sommartid i dag är framför allt lägre elförbrukning och fler och ljusare sommarkvällar med mer fritid. Många ifrågasätter dock sommartid här i Norden då det inte gör så stor skillnad eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

 

4. Sommartid kostar

 

En timmes förlorad nattsömn kan låta lite, men i Kanada 1992 upptäckte trafikforskare en ökning på åtta procent bland trafikolyckorna veckan efter övergången till sommartid. År 2000 kostade övergången till sommartid investerare på amerikanska börsen 170 000 000 000 kronor. Orsaken? Sömnbrist och koncentrationsbesvär.

 

5. Infördes 1980

 

Det var på våren 1979 som den dåvarande regeringen, med statsminister Ola Ullsten (FP), lade fram propositionen om införande av sommartid. Man menade att Sverige borde vara synkroniserat med sina närmaste grannländer och resten av Europa. 1979 hade 15 länder sommartid, och fler var på gång. 1980 infördes sommartid i Sverige.

 

6. Starka protester

 

Idén med att skruva fram klockan uppstod redan 1784, uppfinnaren Benjamin Franklin ville spara på stearinljusen. Sommartid infördes på prov i Sverige redan 1916 under Gustav V:s tid, men då blev det så starka protester att försöket lades ner direkt. Bland annat för att lantbrukare fick en extra mörk timme på arbetsmorgonen. Även inför 1979 opponerade sig delvis bland andra LO och mediebranschen i remisser eftersom man ansåg att det skulle "rubba bevakningen av sena kvällsnyheter från västra halvklotet".

 

7. Sommartid permanentas?

 

Många i dag tycker att sommartiden ska permanentas eller åtminstone flyttas fram så den varar längre in på hösten. Flera forskare hävdar att vår fysiska och mentala hälsa skulle förbättras om vi slutade med tidsskjutningen. Det tar människokroppen fem dagar att vänja sig vid att gå upp en timme tidigare. Kroppens biologiska klocka följer solen och när klockan ställs fram följer solen inte med.

 

 

 

Källa: Dn.se, Wikipedia.org, Kalender-365.se, Sp.se, Illvet.se

Av Bengt Bertilsson - 25 mars 2016 06:15

I dag är årets längsta dag Klockan tickade öronbedövande – ändå rörde sig aldrig visarna. Affärerna, biograferna, restaurangerna – allt var stängt och tomt och tyst. Det var på den tiden långfredagen var årets längsta och tristaste dag.

Detta läste jag i AB och visst minns jag detta och kan tänka på att det har hänt en hel del på 50 år för dag är det som vilken helgdag som helst för de flesta

"Påskrea pågår! Vi öppnar 10 på långfredagen" skriker den stora elektronikjätten ut i sitt mejl.

Påskrea?

På långfredagen?

För inte så länge sedan hade det varit en omöjlig kombination – och även nu är det väl en och annan som höjer på ögonbrynen.

Inte ens Saltkråkan

I morgon är det långfredag och förr var det en dag av lidanden – vi skulle alla lida för att Jesus korsfästes och dog för våra synder – lika mycket som vi skulle fira att han uppstod på påskdagen.

På 60-talet, när jag var liten, var långfredagen verkligen lång – det var den dagen på året när klockan släpade sig fram och dygnet tycktes ha minst 48 timmar.

Det fanns inget att se på tv – det fanns det knappt i vanliga fall heller, men den här dagen var det ännu värre.

I den enda kanalen som fanns var det gudstjänst.

På långfredagen visades ingen "Saltkråkan", ingen "Familjen Flinta" eller Lucille Ball i "Lucy show", ingen  "Humle och Dumle", inte ens Ria Wägner fick vinka i tv den här dagen.

I radion spelades psalmer.

Alla restauranger, biografer, affärer, ja, precis allt var stängt, till och minsta godiskiosk.

Det var till och med förbjudet enligt lagen – ända fram till 1969.

Äta salt fisk

Några datorer fanns inte och inte var det någon som ringde den här dagen heller.

Det var liksom ingen som hade något att säga på långfredagen.

Tyst tassade man omkring inne – eller pysslade planlöst med något, medan visarna på klockan knappt rörde sig.

Det var knappt så man fick gå ut – och det var knappast någon mening heller, eftersom det av någon outgrundlig anledning alltid var grått och rått och ännu tristare ute.

Det känns som om det regnade varenda långfredag.

Det var först framåt eftermiddagen, när middagen närmade sig, som det lättade – och påskafton, med godis och champis eller pommac och ägg och prinskorvar kändes plötsligt inte längre lika ouppnåelig.

Och ännu värre var det förr.

Då skulle man vara svartklädd, äta fisk, helst salt, som sill och kabeljo – och undvika mjölk.

Att inte ha grädde i kaffet på långfredagen var för många en självklarhet.

Aga husfolket

Och påskriset, som vi nu tycker är så fint med sina fjädrar och pynt, det skulle husfadern aga sitt husfolk med – och det är också skönt att slippa.

Numera har det mesta luckrats upp.

Gudstjänsten i tv har fått sällskap av trav, "Fåret Shaun", "Let's dance" och "Snabba cash".

De flesta affärer och restauranger har öppet som vanligt, folk flyger och far, kollar fotboll, spelar golf – eller har fest.

Det går lika bra att skratta den här dagen som alla andra dagar – och klockan tickar på i samma takt som vanligt.

Det kan till och med, eventuellt, hända att det inte regnar ute.

Det är ganska skönt med långfredag.

Det känns som en dag när det är ok att lata sig lite – men lida behöver man ju inte för det.

Eller?

Men påskrea?

Där går nog gränsen.

Av Bengt Bertilsson - 25 mars 2016 05:15

Påsken är den kristna kyrkans största högtid. I den kristna traditionen firas påsk till minnet av Jesus död och uppståndelse på tredje dagen. Ordet påsk kommer av grekiskans pascha som i sin tur bygger på ett hebreiskt ord pesach, med betydelsen ”skonande förbigång”, vilket bygger på traditionen om judarnas uttåg ur Egypten. Pesach är en judisk sed med ett helt annat innehåll än den kristna påsken.

I motsats till julen är påsken inte knuten till ett visst datum.

De ännu gällande principerna fastställdes på kyrkomötet i Nicaea år 325. Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Alltså kan påskdagen som tidigast infalla den 22 mars och som senast den 25 april, en skillnad på över en månad.

Dymmelveckan – den stilla veckan

Den vecka som föregår påsken kallades förr i folkmun för Dymmelveckan, sannolikt efter det fornnordiska ordet dymbil, träkläpp. Under medeltiden, då svenskarna var katoliker, byttes kyrkkläppen i kyrkklockornas järnkläpp ut mot en träkläpp- en dymmel. Detta gjordes för att dämpa kyrkklangen under denna vecka, då Jesus led så svårt för människornas skull. Det skulle råda frid denna vecka och det var förbjudet med varje form av sk kringgärning. Inga hjul, spinnrockar, kvarnar eller andra kringgående redskap fick vara igång, annars ökade Kristi pina.


Frid skulle råda i Stilla veckan och
alla kringgående redskap skulle stå
stilla.

Man fick heller inte baka, brygga eller tvätta i dymmeln. Allt virke som hemkörts till gården under vinterns lopp, skulle huggas upp före dymmelonsdagen, i annat fall "for dymmeln i veden", sa man. Ved som blivit huggen efter denna dag var svår att få att brinna, då den blev surare och omöjlig att få torr.
I bondesamhället hade folk ett mycket praktiskt förhållande till religionen. Den egentliga drivkraften för många var säkert att allt vinterarbete borde vara färdigt till påsk så att man hädanefter kunde koncentrera sig på vårbruket.


 


Sälg kallades på många håll för ”palmer” och kvistarna prydde kyrkor och hem på palmsöndagen. I den romerska kyrkan sker en särskild ”palmvigning” på palmsöndagen. Palmerna symboliserade de palmkvistar som människor,enligt Evangeliet, hade i händerna när de mötte Jesus på väg till Jerusalem.

Palmsöndagen, svarta måndag och vite tisdag

Den första dagen i Dymmelveckan är palmsöndagen. Länge var det vanligt att pryda hemmet med "palmer", knippen av sälg som man hade plockat i god tid, så att de hade hunnit slå ut. De symboliserade enligt bibeln de palmkvistar som folket hade strött framför Jesus då han red in i Jerusalem. På måndagen, som ofta kallades för svarta måndag, skulle skorstenarna sotas, så att de blev vita och fina på vite tisdag.

Dymmelonsdagen

Dymmelonsdagen var enligt gammalt bruk den dag då påskfriden inträdde. Många föreställningar var enligt folktron knutna till just den dagen. Bland annat var det farligt att hugga ved: "dymmeln" kunde komma in i träet så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Aska och sopor skulle vara borta, annars blev huset översvämmat av loppor och löss.

Sedan länge har folktron på häxväsen som bringade olycka över gårdarna på olika sätt försvunnit och barn utklädda till påskkäringar är idag mycket populärt nöje under påsken.

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen har sitt namn efter ett gammalt ord skära som betydde "göra ren". Under katolsk tid förekom rengöringsceremonier på skärtorsdagen som ett minne av att, enligt bibeln, Jesus den dagen tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden.
I måltidsseden markerades skärtorsdagen i Skåne, liksom i Danmark och Tyskland, av skärtorsdagskålen. Den lagade av nio sorters kål eller grönt och ansågs vara ett verksamt medel mot sjukdomar under det kommande året. Vid påsken var det trollpackorna som man förr fantiserade om. Dessa trollpackor, eller påskkäringar, som de även kallade, ansågs var äldre kvinnor som stod i något slags förbund med den onde, och som vi påsktiden varje år troddes ge sig iväg till Blåkulla, där de var i kontakt med mörkrets makter. Barn, utklädda till påskkäringar eller påskgubbar blir en allt vanligare syn, på skär-torsdagen. Det är en relativt sen 1900-tals-tradition. Egentligen har påskbreven med sina påskkäringar indirekt med den gamla häxtron att göra, som var mycket allvarlig under 1600-talet. Men med kunskap och upplysning försvann så småningom föreställningarna om dessa varelser och man kunde på 1800-talet och framåt skoja om dem.

Påskbrev

Traditionen med påskbrev som innehåller en hemmaritad teckning, ofta på en häxa och en skämtsam, spydig vers är en tradition, äldre än påskkorten. Att sända påskbrev är fortfarande relativt vanligt i Västsverige.
Våra dagars påskkort bygger vidare på den gamla påskbrevstraditionen.

Ris och risning

På långfredagens morgon var det sed att den som först steg upp ur sängen skulle "piska" de andra med ett ris. Ris och risning i påsktid är känt från många håll i Europa i lek och i skämt. Piskningen kunde ha flera namn och kallades t ex "påskskräcka" eller "långfredagsris". Den skulle enligt bibeln påminna om Jesu pina under den dagen, kanske den också ursprungligen är en sed som syftar till att ta vara på vårens och den grönskande grenens magiska krafter.
Att inte ligga för länge på morgonen var viktigt under dymmelveckan även om inte piskning hotade. Den som kravlade sig upp sist kunde nämligen få ett öknamn som i värsta fall satt i hela året. Den som var sist ur sängen på måndagen kunde kallas "askfisen" och sedan följde för de andra dagarna "fetgrisen", "dymmeloxen", "skärsaxa", "långlaten", "stumpen" och "påsklåska". Idag är det annorlunda men bara för kanske trettio år sedan var långfredagen en väldigt stilla dag, där man fick hålla sig hemma hela dagen utan lekar med kompisar och det var nästan ingen trafik på gatorna och det spelades sorgemusik på radion.

 

Påskriset är idag en färgglad dekoration och en symbol för vårens ankomst. Seden att pryda riset med fjädrar sprids först under 1920-0ch 30-talen och de förekommer idag långt före fastlagen till efter påsk.


Mathelg

Påsken är idag kanske årets största mathelg. Påskafton innebar ju också slutet på den 40 dagar långa fastan som fanns under katolsk tid. Under påsken äter man ägg i mängder. Cirka 2 000 ton ägg klämmer vi oss under påsken.
Påskäggen är den mest internationella av alla våra helgseder och världen över äter man i de kristna länderna ägg till påsk.
Det finns många förklaringar till att vi äter ägg vid den här tiden sedan sekler tillbaka. En är att ägget är symbol för pånyttfödelse och livskraft som markerade påskens budskap om uppståndelsen – "liksom kycklingen bryter äggets skal spränger Kristus gravens bojor". Enligt de katolska fastereglerna var också ägg förbjuden föda under fastan, och då blir det lätt att man äter mycket av dem, när de sedan blir tillåtna. Dessutom så skulle man äta extra näringsrik föda efter vintern och få märg i benen igen och det var först nu som hönsen började värpa igen. Ägg var en av de få animaliska produkter man kunde få vid den här tiden på året, som omväxling till den saltade, torkade och rökta maten man ätit under vintern.
Som förafton till påskdagen har en del kyrkliga bruk varit knutna även till påskafton. Till dessa hör invigningen och tändningen av påskljuset. Kanske är en motsvarighet till denna i den folkliga seden, seden att tända påskeldar. Påskeldar har huvudsakligen västsvenk utbredning och även där en sporadisk spridning. Påskeldarna är också okända i Norge.
Inte heller i Småland tycks påskeldarna ha förekommit i äldre tid. I svaren på prosten Peter Wieselgrens frågelista till det småländska prästerskapet 1843, nämns bruket bara från Burseryd, nära Västgötagränsen. I svaret till Wieselgren från Burseryd sägs det att eldarna tändes "för att såsom det säges fördriva troll och påskkäringar, ett bruk som i senare tid till följd av bättre upplysning mycket avtagit och nu övas mera av vana än i någon avsikt".
På många håll i Europa, liksom här i Sverige, färgar man äggen. Mest kända är nog de konstfullt målade äggen i de slaviska länderna, en gång kanske en kärleksgåva, idag ofta en souvenir. Själv har jag denna påsk tänkt pröva en "ny" efterrätt ur Thora Holms bok "Svenska Helger". Det lyder som följer:

Äpplen i Mördeg

6 st äpplen ( svenskodlade; de finns fortfarande i handeln)
Mördeg: 3 hg mjöl, 2hg smör, 1hg socker, 1 ägg
Äpplena skalas och kokas mjuka. Till mördegen arbetas alla ingredienserna på bakbordet till en jämn deg, som utkavlas, varefter äpplena klädes med degen och gräddas i god ugnsvärme. Serveras med vispad grädde eller vaniljsås.
En fridfull och glad påskhelg!

Margaretha A. Engstedt

Hembygdsantikvarie

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8
9
10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards