Varje år säger jag att nu skall jag trappa ner på trädgårdsarbetet. Men varje år så blir det lika mycket och i år kanske t.o.m mer än tidigare då jag investerat i fler pallkragar och större land.

Tidigare ägare hade ett växthus men detta tog hen med sig när hen sålde huset till oss. Kvar i jorden låg grunden av slipers och nu efter ca 40 år så hade den gjort sitt och det var dags att gräva upp den

Då passade jag på att tillverka en egen pallkragemodell större för framtida odling och detta var en ny erfarenhet för mig att dels snickra ihop och få den som jag ville.

Visade sig att den blev dubbelt så hög som från början var tänkt men jag tror detta kan ha sina fördelar då jag kan lägga fiberduk och skapa lite växthuseffekt där under.

 
För de förvetna så sparade jag inte på detta virke utan detta blev en tur till återvinningen  

Egentligen är väl inget gratis, men i detta fall blir det gratis ved som räcker nästan en vecka att elda med i pannan nu när det inte är någon kyla längre utan det är mer endast varmvatten som vi elda just nu 

Alla bräder som jag rev ner rensades från spik och sågades upp i lämpliga längder. Totalt 6 lådor blev det och en låda räcker för att elda varje dag för att få varmvatten i tanken. Flertalet hade nog kört virket till tippen och återvinningen men inte ”husbonnen” på det stora godset han tar hand om det mesta själv 

Så var vedbodsrenoveringen klar och det var tur jag fick hjälp av två drängar under påskhelgen.

Dels med spikning och målning. Ingen av oss är några proffs men vi var nöjda med jobbet efteråt och detta är huvudsaken.

Kändes i kroppen efteråt och det märks att jag inte är lika alert som förr, sen upp och ner på stegen visade stegräknaren 10 000 ganska fort och det var en som somnade fort om kvällarna.

Men nu är det klart och ny stupränna och vindskivor på plats  

Investering på det stora godset i veckan blev det inte klart med elektriska men vi löste detta tillfälligt med en skarvsladd. Vi har haft markiser här förr men de höll bara i 30 år sen var duken slut, måste ändå ses som dessa var av god kvalité

 
Så när vi nu satt upp nya vid det stora fönstret där eftermiddagssolen och kvällssolen står på och gjort det bl.a svårt att se på tv:n var helt underbart och framförallt svalare i rummet 

Sjöstenplattorna utmed husgrunden på östsidan blev bra antydde hustrun i förbifarten att norrgaveln den behövdes en uppfräschning också.

Där ligger sjöstensplattorna som blev över från den gamla terrassen och de gamla utemöblerna och skräpar för jag erkänner det är inte snyggt.

Efter några dagar fundering bestämde jag mig för att ge mig på ett nytt projekt. Tog bort bråten räfsade bort gammalt gräs och skyfflade bort lite jord så jag såg strukturen hur jag tänkt det skall se ut. Problemet var dock marknivån då det lutar lite hit och dit insåg jag gör enklast möjligaste.

Klippte till lämpligt mått på mark duk och fyllde på med stenkross ovanför. Sjöstenplattorna har legat ett tag och såg inte fräscha ut så det blev tvättning av plattorna med högtrycken. Jämna till gruset och på med plattorna.

 Blev inte riktigt nöjd med avslutet men hustrun visste på råd, ta och lägg en rakt ner och gör ett steg och vips så hade det löst sig. Ibland är det skönt att ha ett bollplank

Nu har jag satt på en trälist utanför plattorna ner mot gräsmatten som var nästa 10 cm lägre utmed väggen. Får se om detta håller framledes, men jag känner mig ganska nöjd med även detta arbete det är jag och hustrun som skall leva med detta och någon som inte är det får komma och rätta till det då.

Har jag inget att göra så finns det alltid något att göra men jag skjuter på detta för som pensionärer har jag tid att skjuta upp saker.

Okt 2015 så grävde jag upp mina gamla avloppsrör och la nya och sen efteråt fylldes detta igen och vi försökte packa jorden så gott det gick

Men idag så har det sjunkit och detta rejält då det är lutning på 10 cm har jag resonerat att bygga en terrass men då kan det bli problem om vi behöver gräva upp i framtiden började jag spåna på ett annat projekt

Jag har sjöstensplattor 50 * 50 så jag började gräva ut utmed väggen och utmed farstutrappan

Dessutom så hade jag sparat finkrossten från en tidigare terrass som kom väl till pass nu

Sen var det dags att fylla på jord och detta hade jag också sparat från ett annat terrassbygget där jag grävde bort matjord innan jag fyllde på stenkross

Så långt efter två dagar lite mör var det riktigt skönt när vädret slog om och det blev svalare. Dags för sådd av gräsfrö och då krävdes det vattning också

Återställning av blommor och sen på med ett bärnät. Katten springer nämligen annars och leker i matjorden och uträtta sin behov där också

Jag är nöjd, tycker du inte om det så är det jag som skall leva med detta. Inga större kostnader fick köpa gräsfrö för detta hade jag inte till hela annars var det överskottsmaterial jag använt. 

Intressant debatt ang enskilda avlopp på landsbygden som vi kan ha olika åsikter om är det kanske inte bara svart och vit som gäller utan det handlar om ekonomi i slutändan för många parter där den enskilde får betala kalaset.

Visst kan vi ha olika åsikter om det är ett bra avlopp vi har och varför då investera i nytt finns det gamla en och två kammarbrunnar med avlopp rakt ut i bäckar etc som inte är så bra fast den enskilde fastighetsägaren tycker självklart detta  

Värmland, Västra Götaland Påverkan på miljön är väldigt liten hävdar forskare

Hetsjakten på enskilda avlopp är helt onödig. Det hävdar forskare som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten utrett frågan. Myndigheterna har helt enkelt inte stöd i fakta för sin kampanj mot enskilda avlopp.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och landets kommuner tvingar just nu ett stort antal fastighetsägare att investera stora belopp i nya avloppslösningar. Jakten på enskilda avlopp motiveras med övergödningen.

Stora delar av Sverige har inte problem med övergödning. Ändå ställer myndigheterna krav på 70-procentig fosforrening. Detta gör myndigheterna, trots att man vet, att det är den minst kostnadseffektiva av alla åtgärder.

Faktabasen för den statliga kampanjen mot enskilda avlopp är mycket dålig. Den bygger enbart på antaganden och beräkningar. Vilket HaV också har erkänt.

Nu finns det en forskarrapport som visar att hetsjakten mot enskilda avlopp är helt onödig. Marken tar upp det mesta av den fosfor som hamnar i enskilda avlopp. Väldigt lite når de vattendrag som myndigheterna vill skydda.

Enskilda avlopp läcker helt enkelt inte så mycket fosfor som myndigheterna hävdar. Det beror enligt forskarna på att man inte räknat med markretentionen, det vill säga den mängd fosfor som tas upp av växter, djur och mikroorganismer i marken.
– Om det släpps ut i mark, då når det aldrig ytvatten. Det är bara om det släpps ut direkt i vatten, som det kan bidra till övergödningen, säger Lars Hylander, forskare knuten till Uppsala universitet.

Redan efter 100 meter blir det inte något läckage alls från enskilda avlopp. Det innebär att de modeller som vattenmyndigheterna, Havs- och vattenmyndigheten och kommunerna idag räknar efter inte stämmer.
– Vi har inte kunnat hitta någonting som visar att fosfor som släpps ut i mark, skulle nå ytvatten, säger Lars Hylander.

Några av forskarna går så långt att de säger att enskilda avlopp inte är något miljöproblem över huvud taget. Om de inte ligger alldeles vid havet eller en sjö, och släpper ut avloppet direkt i vattnet.

Jakten på fosfor från enskilda avlopp pågår trots detta för fullt. Ändå känner myndigheterna till att stora områden i Sverige har brist på fosfor. Och att åtgärder där, mot enskilda avlopp, är helt meningslösa.
– Kommer man upp i inlandet, i skogsbygder, då är det undernäring som är problemet. Men det har myndigheterna inte förstått, säger Peter Ridderstolpe, en annan av forskarna som vi talat med.

Forskarna bakom rapporten får stöd av andra experter. Det gäller exempel forskare på SLU, som tidigare varnat för att reducering av fosfor i vissa områden rent av kan vara skadligt för miljön.

Fisk har svårt att reproducera sig i allt för näringsfattiga vatten. Där kan en minskning av halterna fosfor göra mer skada än nytta, eftersom växter och djur tar upp mer tungmetaller i näringsfattiga vatten.

Enligt forskarna gör myndigheterna inte en rimlighetsbedömning när man fattar beslut om långtgående åtgärder. Kostanden för att rena ett enskilt avlopp från fosfor ligger på mellan 10 000 och 20 000 kronor per kilo.

Det innebär att det är den i särklass minst kostnadseffektiva åtgärden. Att åtgärda utsläpp från kommunala reningsverk skulle vara betydligt mer effektivt, hävdar forskarna.

Myndigheterna har haft svårt att ta till sig resultatet av forskarnas arbete. Forskare som vi talat med berättar att de ibland möts av känslomässiga argument när sakargumenten inte räcker till. En vanlig invändning brukar vara att ”vi måste väl ändå göra vad vi kan”.

Det leder lätt till tanken att hela kampanjen mot enskilda avlopp ytterst handlar om vem som skall betala för de åtgärder som genomförs, och att drivkrafterna bakom påverkas av intressen som tjänar på att myten om att enskilda avlopp är miljöbovar hålls vid liv.

FOTNOT: Vi återkommer med fler artiklar om enskilda avlopp, och med kommentarer från Havs- och vattenmyndigheten.

Enskilda avlopp en lysande affär

Enskilda fastighetsägare och privatpersoner får betala kalaset

Statens kampanj mot enskilda avlopp kostar landsbygdsbefolkningen enorma pengar. Om alla 750 000 enskilda avlopp åtgärdas för i snitt 200 000 kronor, då slutar notan på 150 miljarder kronor.

Det är mer än Sveriges avgift till EU, mer än statens utgifter för rättsväsendet och försvaret. Det är mer än den största posten i statens budget, utgifterna för sjuka och handikappade. Det är enormt mycket pengar.

Vilka är det då som tjänar på detta? Huvuddelen går till entreprenad och VA-branscherna, tillverkare av avloppslösningar och grävmaskinsföretag. Men staten tar 25 procent i moms på detta, vilket innebär en inkomst för staten på 35-40 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som EU-avgiften.

Kommunerna håvar in cirka 6,3 miljarder bara i avgifter på tillsyn och tillstånd. Så man kan ju förstå att de är angelägna om detta. Lägg till detta cirka 4 miljarder ytterligare per år i intäkter för ökad slamsugning och tillsyn.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se

Anna-Lena Holm anna.lena.holm@lrf.se Publicerad: 11 oktober 2017

Dags att summera vad kostade terrassbygget med vindskydd och staket

Stolpe 70 * 70 standardmått men vilken kvalitetsskillnad det är mellan byggföretagen, någon sålde skruvkorksmodell så det blev att leta efter prima virke. 4 st * 4,20 = 16,8 m ca 400 kr

Stolpsko 9 st * 95,00 summa 855 kr. Dessa lite lyxigare variant än de som finns på marknaden dessa var blankgalvade och avsedda för staket på däck och har måtten 71 * 71 de som säljs för ca 30 kr läge pris har måtten 73 * 73 och dessa klappade onödigt mycket  

100 st special skruvar till stolpskorna pris 224 kr trallskruv 2 paket 226 kr summa 450 kr

Handledare 12,6 m * 26kr/m fast det gick inte åt mer än ca 10 m och vinkelbeslag ca 400 kr

Staketribba 28 * 45 pris 6,95/m 4 buntar med 9 ribbor i varje perfekt att frakta hem fast lite av grisen i säcken modell då jag inte kunde välja virket kvalité hade jag tur då jag tyckte dessa var helt okey inga sneda och vridna som ett annat byggföretag hade på lager till 9,00 kr/m

Åtgången var helt perfekt i princip inget över lite spill vid kapningen blev det förvisso men totalt gick det åt 151 m pris ca 1050 kr

Summa 3155 kr för vindskydd och staket resultatet se bilder inte illa för en amatör som aldrig byggt något sånt här.

 
Lägg därtill själva däcket som kostade ca 3031 kr så kan vi summera totala summan också 6186.

Kalkylen låg faktiskt runt detta när jag sen tänker efter.

Det finns nämligen byggföretag där vi kan beräkna mängd material och kostnad exkl så erbjuder de byggjobb också

Då skall vi också ta i beräkning att jag inte köpt allt på ett o samma ställe utan utnyttjat tillfälliga rabatter och sortiment på Jem & Fix och Skene Järn XL - bygg som finns i min närhet