Inlägg publicerade under kategorin Hälsa och sjukdomar

Av Bengt Bertilsson - 20 december 2022 09:15

Drygt 3 veckor har nu gått eller mer hoppat omkring sedan jag låg där på operationsbordet och byte höftled. En operation som verkar efter omständigheterna gått bra. Hustrun körde mig de 24 milen till Jönköping för ett återbesök för röntgen och borttagning av stygn. Var skönt att ha henne vid sidan och hon fick visserligen vatten på sin kvarn hur jag går på här hemma att hon har haft rätt i mycket. Utan henne så hade det varit svårt för ensam är något en inte vill vara när en blir handikappad  

Sen kan det tyckas att detta borde jag kunnat fått gjort här hemmavid i Skene där det är ca 6 km fram till med röntgen och ortopedi. Men se det gick inte. Så det blev Ryhov först och röntgen och sen Art Clinic för borttagning av stygnen. Med motivering från deras sida att de vill ha full kontroll över det de gjort. 

Dessa tre veckor som gått har det varit ibland pest och kolera när det gäller värken och jag har nog aldrig proppat i mig så många tabletter för att minska på denna. Främst har det varit på nätterna och därmed sen alla omständigheter med att komma upp och ner i sängen. Tur var att hustrun byte sida så gick det bättre för mig men att ändra på sovställning är inte bara så där att byta. Men nu har vi bytt sida på nytt då stygnen är borta så försvann mycket av smärtan då stygnen eller skall vi se detta som häftpistols liknande stygn stramade innan. 
I princip har jag försökt att göra de dagliga sysslorna och det som krävt hjälp har hustrun fått ställa upp och det är detta de kalla samarbete  och är inskrivit i Marks kommun riktlinje för Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen
Sammanboende äkta makar måste enligt äktenskapsbalken hjälpa varandra med sysslorna i hemmet. Detta lagkrav är inte skäl att avslå bistånd för personlig omvårdnad. Däremot kan service som till exempel städning avslås om en av makarna kan utföra detta. Kravet för att hjälpa till i hemmet ställer vi även på ogifta sammanboende och hemmaboende barn.


Nu är det julveckan och allvarligt talat jul är inget speciellt längre. Jämfört med när vi hade 6 barn och barnbarnen kom en efter en så var det livat, men idag känns det som en vanlig helg bara att det står en julgran och några tomtar framme. Trotts all tid så finns nu finns det ingen ro till visa saker, intresset är borta och nu får en bara hoppas att efter nyår att det blir lättare att komma ut och fotografera och plocka och dona med saker som blir inte gjorda nu.

Saknar bandyn framförallt nu när jag får åka då kan jag inte detta men det är inte det viktigaste utan det är att jag kommer på fötterna igen. 
Passa på att önska eder alla en god jul.  

Av Bengt Bertilsson - 11 augusti 2021 06:00

Att röka idag är mer eller mindre ute och gör du detta så måste du röka utomhus och helst i skymundan. Förr så rökte vi överallt men i takt med propagandan emot rökning så återstår det snart bara små rökrutor och nu så finns det t.o.m fimpzoner. Har du hört talas om fimpzoner?

 

Jag hade inte noterat dessa men nu vet jag att Malmö stad blir först i Sverige med att införa detta.

  

På vår tripp till Kullens fyr fick jag se en sådan och detta kombinerat med en fråga där du som rökare skall svara på en fråga.

 

Varför inte kan vi få fler att sluta röka dels för sin egen hälsa och andras och sen skulle vi tjäna pengar själva och inte staten som drar in stora pengar i tobaksskatt 

.

Av Bengt Bertilsson - 14 maj 2020 05:45

Om du blir sjuk utomhus så vill du väl ha hjälp även om det händer utanför ett apotek så kommer de inte ut och hjälper dig. Om det sen skulle handla om Corona måste du gå in på apoteket för där inne finns hjälpen kanske inte mot Corona men invärtes hjälp säljs det massor av skönhetsmedel för utvärtes bruk 

   

En av våra större apotekskedjor som säljer snart allt annat är mediciner för detta köper vi i livsmedelsbutikerna 

Av Bengt Bertilsson - 13 maj 2020 06:00

Om vi skall tro krögarna i Göteborg. Denna lapp satt utanför en restaurang som trotts uppmaningen såg igenbommad ut 

 

Av Bengt Bertilsson - 15 april 2020 18:57

Skene lasarett nedsläckt första gången sedan det byggdes 1963 verkar vara ett faktum sedan sista dyngnetrunt avd stängt ned p.g.a Corona och personalen flyttat till Borås var alla lampor nedsläkta i huset igår kl 21,00 när jag passerade lasarettsbyggnaden


 

SÄS Skene stod klart 1963 och hette från början Skene lasarett. Vid starten hade lasarettet 233 vårdplatser fördelade inom medicin, kirurgi, förlossningsvård och postoperativ vård. Det fanns också röntgenavdelning, operationsavdelning och laboratorium och mottagningar inom medicin och kirurgi. Hittade en artikel från 17 sep, 2003 som kan vara av intresse att läsa

 

Skene lasarett fyller 40 år - och patienten mår bra

 

NyheterDet finns fortfarande kyrkor som tar upp kollekt till fonden för Skene lasarett. Och Sven-Olof Carlsson, före detta ledare för kampanjen mot en nedläggning av medicinakuten, får ofta kommentarer när han är och handlar mat. Engagemanget för Skene lasarett är fortfarande levande. Nu fyller sjukhuset 40 år. Jubileet firas torsdag och fredag, 18-19 september.

Det heter ju naturligtvis inte Skene lasarett längre, utan SÄS Skene (Södra Älvsborgs sjukhus). Tiderna har förändrats sedan kampanjen som resulterade i 46 000 namnunderskrifter drog från by till by i Mark och Svenljunga hösten 1999. Då var ett av kraven att Skene lasarett skulle bli en självständig enhet. I dag har den före detta kampanjledaren, tostaredsbon Sven-Olof Carlsson, ändrat åsikt.

 

- Vi hade inte kunnat få igång specialistverksamheten utan det samarbete som i dag finns inom SÄS, säger han.

 

Dussinet specialistmottagningar i Skene är ett direkt resultat av denna samverkan.

 

- I stället för att patienterna måste ge sig ut och resa så får doktorerna åka hit, säger Rachel Tengel, chefsöverläkare och verksamhetschef för medicinkliniken på SÄS Skene.

 

HN har samlat några av dem som var mest aktiva under de turbulenta åren i Skene lasaretts historia. Sven-Olof Carlsson och Rachel Tengel är två av dem, lasarettsfondens Brita Carlsson och sjukvårdspolitikern Krister Andersson (s) är ytterligare ett par.

 

Det märks att de svåra åren har svetsat dem samman. De skämtar med varandra och faller ofta varandra i talet.

 

- Nya kvastar sopar bra, säger ordspråksfantasten Brita Carlsson och syftar på när Krister Anderssons gjorde entré på scenen någon månad före den politiska kraftsamlingen. Plattformen, som den kallades, presenterades av regionens sjukvårdspolitiker med syftet att skapa en positiv och trygg framtid för Skene lasarett.

 

- Vem som helst hade kunnat ta tag i det där, säger en något generad Krister Andersson.

 

Men faktum är att han faktiskt, då på hösten 2000, var rätt man för jobbet. Som nybliven ordförande i utförarstyrelsen (numera heter det sjukhusstyrelsen) kunde han ge sig in i arbetet med nya, friska ögon.

 

Plattformen kom till i samtal med 30-40 personer. Det var viktigt att förankra den i samtliga politiska partier, intresseorganisationer och det lokala näringslivet. Plattformen byggdes med bredd och delaktighet så att ingen senare skulle kunna backa.

 

- Det var roligt att kunna mejsla ut något sådant vid köksbordet tillsammans med olika människor som alla drog sitt strå till stacken, säger Krister Andersson.

 

Men det var ett tungt åtagande.

 

- Det var oerhört jobbigt när vi höll på som mest. Frun och ungarna undrade vad de hade mig till egentligen. Jag var så inne i detta, säger han.

 

Familjen höll ut och plattformen kunde läggas fram den 20 november det året. Ett heligt löfte som bland annat garanterade fortsatt akutsjukvård på medicinkliniken dygnet runt och en orientering mot utökad specialistsjukvård. För personalen på Skene lasarett blev det början till slutet på den kamp som pågått under så gott som hela 1990-talet. Men att det var så gick nästan inte att förstå.

 

- Det var så bra att vi på sjukhuset inte trodde att det var sant, säger Rachel Tengel.

 

- Vi hade blivit besvikna så många gånger tidigare.

 

En som däremot blev övertygad var Sven-Olof Carlsson. Så fort den politiska kraftsamlingen blev offentlig deklarerade han att aktionsgruppen för Skene lasarett var nedlagd.

 

Det var på sensommaren dessförinnan, 1999, som gruppen bildades. Medicinakuten var hotad och personalen mådde dåligt av såväl besparingskrav som cirkulerande rykten.

 

Som aktiv i byalaget i Tostared hade Sven-Olof Carlsson en bas att agera utifrån, och plötsligt var han i färd med att organisera samtliga byalag i Mark och Svenljunga i den största opinionsyttring som bygden någonsin presterat.

 

Budkavlen gick och folket visade sitt stöd. När kampanjen till slut mynnade ut i en stor demonstration på parkeringen utanför lasarettet var det mäktigt. Men då, när allt pågick för fullt, fanns ingen tid för eftertanke.

 

- När man är mitt uppe i processen måste man fortsätta. Först efteråt kan man sovra, säger Sven-Olof Carlsson.

 

För Rachel Tengel och den övriga personalen på lasarettet har stödet från allmänheten betytt oerhört mycket. Lika viktig har gemenskapen med alla medarbetare på lasarettet varit.

 

- Ibland undrar jag själv hur vi orkade igenom osäkerheten alla de här åren, säger hon.

 

- Men vi är många som har arbetat ett antal år tillsammans, och med- och motgångar har svetsat oss samman. Det har gett oss styrka. Vi jobbar ju dessutom mitt ibland patienterna och får känna oss behövda. Vi har fått mycket stöd från både patienter och befolkning.

 

Det svåraste har varit att klara balansen i rollen som verksamhetschef, att både vara lojal mot ledningen och mot patienter och personal. Men också att se kollegor försvinna. Rachel Tengel får tårar i ögonen när hon talar om de som slutade på grund av osäkerheten.

 

Det är inte svårt att förstå att den politiska kraftsamlingen tycktes för bra för att vara sann i personalens ögon. Men tiden har läkt en del av såren, och i dag finns inte längre några tvivel. I dag kan ju vem som helst se resultatet, här på lasarettet.

 

Brita Carlsson, som för bygdens folk är liktydig med fonden för Skene lasarett, kan vittna om att patienterna är nöjda med vården på SÄS Skene. Särskilt när de blir undersökta med någon apparat som inköpts för pengar från fonden.

 

- Då är de så glada att de verkar tro att de ska bli friska direkt, säger hon och skrattar.

 

Under det dryga decennium som fonden funnits har invånarna i Mark och Svenljunga samlat in mellan 10 och 11 miljoner kronor. Det finns till och med kyrkor i bygden som skänker en del av sin kollekt, och i Kind drar den årliga gökottan in pengar till lasarettet.

 

Även Brita Carlsson sögs in i engagemanget för lasarettet som vore det förutbestämt.

 

1990 fick hon en pacemaker inopererad, och när hon skulle skrivas ut skojade personalen om att "nu har du inget att göra på ett tag så nu får du gå ut med listor". En kampanj pågick just då för sjukhusets räkning.

 

Som ordförande i Skene-Örby hembygdsförening engagerade hon sig själv och sina föreningskamrater. Men namnlistorna kändes otillräckliga.

 

- Det stoppas ju bara i byrålådan, säger hon.

 

Tanken att starta en fond för lasarettet fanns i luften och rätt som det var stod Brita Carlsson vid rodret. Nu är hon oupplösligt förknippad med fonden.

 

På samma sätt som invånarna i Mark och Svenljunga förknippar Brita Carlsson med lasarettsfonden sätts Sven-Olof Carlsson fortfarande i samband med kampanjen hösten 1999.

 

- När jag är och handlar kommer det ibland fram folk och säger "det där är ju han med Skene lasarett".

 

Sven-Olof Carlsson tror inte att det kommer att behövas fler aktioner för att skydda sjukhuset nu när plattformen finns. De andra känner sig lika säkra.

 

- Tack vare den breda politiska förankringen klarar sig SÄS Skene även när det blåser stormar kring andra sjukhus i regionen, säger Krister Andersson.

 

Rachel kan intyga att personalen i Skene känner sig trygga i dag.

 

- Stämningen är bra. Vi pratar inte om nedläggningshot längre, som vi under en period diskuterade på varenda kafferast.

 

MALIN FAGERLIND

0340-62 90 00

redaktionen@hn.se

Av Bengt Bertilsson - 29 juni 2018 05:45

Eldat med ved sedan 80 -talet och det är väl bara att inse att min glömska ibland  måste bero på detta att jag eldat med ved och slitit och släpat med veden varje år på vedbacken och då andas in bensinångor från motorsågen. Eller så är det någon som tycker vi vedeldade är parasiter i samhället och de gör allt för att det skall bli ännu svårare att vara vedeldade. Det finns de som anser vi skall bara producera el via sol, vind och vattenkraft och värma oss via elledningar. 
 

Skall kanske sälja min ved jag sågat och klyvt för att få några år att leva utan demens eller så chansa då jag har godkänd panna att glömskan beror på annat 

      
Förvisso det är inget fel att utsläpp minskas och att eldstäder skall vara effektiva men ibland alla dessa varningar på vad som är farligt börjar bli överdramatiserat. För det de sa förr att sätt dig i skogen så behöver du inte bry dig detta är livsvarigt då blir man inte gammal för där gäller det att överleva genom att elda med ved.  

Vedeldning lika farligt som avgaser – kan leda till demens

Att elda med ved kan vara en lika stor risk för att drabbas av demens som avgaser i trafiken.
 Det har forskare vid Umeå universitet upptäckt efter att ha studerat luften i människors boendemiljö.
– Många tror att eftersom vedeldning är ”naturligt” är utsläppen ofarliga men så är inte fallet, säger forskaren Anna Oudin.

Att andas in rök från vedeldning orsakar inte bara astma och risk för hjärtkärlsjukdom, det ger också ökad risk att drabbas av demens.

– Vi ser att människor som bor i områden där det eldas mycket med ved har större risk att drabbas, och även de som bor granne med någon som vedeldar löper ökad risk, säger Anna Oudin, forskare i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Boende i områden med de högsta halterna av rök från vedeldning hade en 30-procentig ökning av risk att drabbas av demenssjukdomar. I hushåll med egen kamin eller vedpanna var ökningen dubbelt så stor – 70 procent ökad risk.

Allvarliga hälsoskador

I studien har forskare vid Umeå universitet och SMHI i Norrköping studerat insjuknande i demenssjukdomar under en 15-årsperiod och jämfört med halten av partiklar från trafik och vedeldning där personerna har bott. Underlaget är den så kallade Betula-studien, en longitudinell studie av demens bland 1 800 Umeåbor.

– Det har tidigare gjorts studier när man har sett allvarliga hälsoskador av vedeldning men man har inte kunnat kartlägga svenska folkets utsatthet tidigare, det är först nu vi har bra data för vedrök, säger Anna Oudin.

– I Umeå är det ganska många som eldar med ved. Vedelning ökar för att man ser det som klimatsmart.

Lika ohälsosamt som hårt trafikerade vägar

Att bo på landet långt ifrån stora vägar – men samtidigt elda med ved – kan vara lika ohälsosamt som att bo bredvid en hårt trafikerad väg.

– Det kan vara så, därför är det viktigt att öka medvetenheten om vedeldningens effekter på hälsan, säger Anna Oudin.

Varje år dör flera tusen personer i Sverige till följd av luftföroreningar. Människor som bor i områden med sämre luft har högre risk att drabbas av till exempel hjärtkärlsjukdomar. Luftföroreningar från trafiken har ansetts farligast – men lokalt kan vedeldning ha lika stor påverkan på hälsan.

Resultaten från studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

Av Bengt Bertilsson - 10 juni 2018 05:45

Tidningen land har en intressant artikel om att Så klarar äldre den farliga värmen som är läsvärd för nog måste jag erkänna varmen känns mer idag än frr 

Värme kan göra gott för hälsan, men för vissa är värmeböljan skadlig. När temperaturen kryper upp över 25-gradersstrecket finns det flera saker att tänka på för att klara av hettan.

 Vid ökande ålder blir förmågan hos kroppen sämre på att reglera temperaturen. Vid ökande ålder blir förmågan hos kroppen sämre på att reglera temperaturen. FOTO: Istock


Över stora delar av landet är det ovanligt varmt just nu. Om temperaturen stiger över 30 grader under mer än tre dygn, så skickar SMHI ut en klass 1-varning och om den överstiger 30 grader under 5 dygn skickas en klass-2-varning ut.


Särskilt sårbara personer när det blir så varmt är äldre, barn, funktionshindrade och sjuka i riskgrupper. Särskilt utsatta är personer över 80 år. Redan över 60 års ålder kan man behöva ta hand om sig när temperaturen stiger över 25 grader.


Läs också: Rekordvärmen hotar hjortron och blåbär – men getingar trivs

Sämre värmereglering


Vid ökande ålder blir förmågan hos kroppen sämre att reglera temperaturen och förmågan att känna törst sjunker, skriver Stockholms läns landsting i en informationsbroschyr. Ökad svettning och vätskebrist leder till att blodet koncentrerar mer, vilket ökar risken för blodproppar. Hjärtsvikt kan bli följden om hjärtat inte orkat pumpa blodet som det ska.

 

– De flesta vuxna kan lugnt njuta av värmen. Men man bör ändå tänka på att få i sig mer vätska än annars, säger Elda Sparrelid, chefläkare vid Stockholms läns landsting.


Läs också: Varmaste maj på 250 år

Delvis positivt samband


Värme kan vara bra för hälsan upp till en viss temperatur, har forskare vid Sahlgrenska akademin kommit fram till. Antalet hjärtinfarkter går faktiskt ned när temperaturen stiger på sommaren. Men det positiva sambandet riskerar att brytas vid värmeböljor.


De två forskarna. Gerd Sällsten och Lars Barregård, vid Sahlgrenska akademin, har studerat 50 000 fall av hjärtinfarkt mellan 1985 och 2010. Färre fall av hjärtinfarkt inträffade på sommaren när temperaturen steg, även över 20 grader. Temperaturen ökar blodcirkulationen och allmänt välbefinnande. Men det gäller inte när det råder värmeböljor, med antingen över 25 grader i skuggan minst fem dagar i sträck, eller minst 22 grader hela dygnet, minst två dagar i sträck. Då ökar risken för sjukdomar och dödsfall. Då bör framför allt äldre hålla sig i skuggan, samt vila och dricka mycket.

Hälsoråd till äldreboenden


Flera kommuner, däribland Jönköping, har börjat skicka ut information till äldreboende för att ge hälsoråd riktade till äldre. I år skickas materialet ut tidigare, som en följd av värmen.


– Det är många som inte mår bra av värmen. De vill inte gå ut och sätta sig i solen utan håller sig mest inne, säger Ann-Louse Brewitz, som är undersköterska på Trädgårdens äldreboende i Huskvarna, till SVT Nyheter Jönköping.


Läs också: Så slipper du allergin

Må bra-tips för äldre i värmen

* Håll koll på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar om temperaturen ligger på 26 grader eller mer under tre dagar.

* Öka vätskeintaget och begränsa vissa livsmedel. Drick vatten och undvik drycker som är vätskedrivande, såsom kaffe. Vidare bör man äta vätskerik mat, såsom grönsaker och frukt. Söta drycker och alkohol bör undvikas.

* Skapa svalka. Direkt solljus ökar värmen. Därför bör man använda gardiner, persienner och markiser. Hitta svala platser i bostäderna och vistas där. Ha fönstren öppna, framför allt på kvällar och nätter när det är lite svalare.

* Duscha och ha blöta handdukar. En dusch svalkar både genom att vattnet har lägre temperatur än kroppen och luften, och att vatten som avdunstar från kroppen kräver energi vilket svalkar huden. Därför är också blöta handdukar, exempelvis runt nacken, ett alternativ.

* Använd bekväma kläder. Kläder som sitter löst, är tunna och lätta och av naturmaterial ger mer svalka än exempelvis syntetkläder som är åtsittande.

* Anpassa aktiviteterna. När det är som varmast, mitt på dagen oftast, minska den fysiska aktiviteten.

* Läs av kroppen. Var uppmärksam på tecken på att värmen påverkar kroppen skadligt, exempelvis genom att kroppstemperaturen ökar, och att puls och andningsfrekvens stiger. Plötslig trötthet, yrsel och muntorrhet är andra varningstecken. Om urinen minskar kan det beror på vätskebrist. Tänk på att vissa läkemedel kan behöva ges på annat sätt om det är varmt.

Källa: Stockholms läns landsting

Av Bengt Bertilsson - 1 februari 2018 06:00

Det var en het Skene-debatt när regionen kom till Borås, om detta skriver husorganet i sin tidning 

 
När ska mångmiljonsatsningen på Skene lasarett börja utnyttjas ordentligt? Regionstyrelsens ordförande pressades på besked från oppositionsrådet Helén Eliasson (S) under gårdagens regionfullmäktigemöte på Grand i Borås.
 
Det är åtta år sedan som renoveringen av Skene lasarett för 130 miljoner var klar, men alldeles för litet har hänt sedan dess, påpekade Eliasson i en enkel fråge-debatt med regionrådet Johnny Magnusson (M).
– I det moderatstyrda Västra Götaland läggs pengarna till privata vårdgivare på andra håll istället för att låta dem få sin vård på ett hemmasjukhus, sa Eliasson och ansåg att utvecklingen på Skene gått åt motsatt håll.
– Idag står hälften av de 48 vårdplatserna som fanns framme 2010 tomma, och samrehab-verksamheten har lagts ned, fortsatte hon.
 
Utredningen om hur de mindre sjukhusen i Västra Götaland skulle få sin framtid tryggad med hjälp av fasta, årliga beställningar av olika så kallade elektiva insatser inom framförallt kirurgi och ortopedi har åtskilliga år på nacken.
BT berättade under hösten 2013 om hur Skene lasarett skulle bli ett av regionens centra för dagkirurgi. Men något konkret avtal har inte lagts fram ännu, och Helén Eliasson efterlyste när något sådant kommer.
– Det har pågått samtal om den här saken under fem år men de har inte lett någonstans, påpekade hon.
 
Johnny Magnusson (M) svarade att debatten om Skenes framtid har böljat under hela hans tid i regionen.
– Den här frågan handlar inte främst om brist på lokaler eller operationssalar, utan mer om hur vi disponerar våra arbetslag. Det gäller att Skene lasarett hittar sin plats i systemet.
– Och Helén Eliasson vet naturligtvis också att det pågår samtal mellan Södra Älvsborgs sjukhus och Marks kommun om hur lasarettet ska utnyttjas på ett effektivt sätt.
 
Han försvarade att patienter också skickas till vårdgivare utanför Västra Götaland.
– Vi har lagt ut pengar för att korta köerna till alla våra enheter, men när inte de pengarna räcker är det hänsynsfullt mot patienterna att hänvisa dem till andra vårdgivare istället.
 
Skribent Jan Lindsten
Detta är saxat från dagens BT 31/1 och kanske endast läsbart för den som kan logga in tycker jag detta är synnerligen angeläget för oss markbor att få kännedom om

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards