Alla inlägg under augusti 2013

Av Bengt Bertilsson - 25 augusti 2013 06:15

Äppelår 2013 verkar bli ett ovanligt bra äppelår och träden dinglar av äpplen oss de flesta.

 
Här hemmavid står ett äppelträd fanns alla redan när vi flyttade hit och förre ägaren sa att det var ett Säfstaholm träd och detta förlita jag mig på. Detta hade aldrig givit någon frukt och till får häpnad gav det rikligt frukt första året, sen skulle det dröja många år långt senare som det blev äpplen mogna, flera år ruttnade de bort på trädet.

      

Detta år verkade det också bli dåligt då plötsligt marken var fylld med äpplen på försommaren 

 

Även om frukten på trädet så bra ut.
   
Fanns det oroväckande bladsjuka på trädet.

 
Men det visade sig vara naturen själv som sorterade ut fruktäpplen trädet inte orkar själv bära fall dessa till marken. Kan jag nu se ett rikligt träd med äpplen.
  Säfstaholm är en sötsyrlig äppelsort med en god arom. Den härstammar från Säfstaholm slott i Vingåker.

Sorten uppkom på 1830-talet och moderträdet som numera är fridlyst står fortfarande kvar i Vingåker. Trädet är fridlyst sedan 1921 och skyddat enligt lag.

 

Jag lovar er det är ett fantastiskt gott äpple och i detta hus tar vi vara på all frukt vi har. Eller kanske mer rättare sagt min hustru som tar tillvara på frukten.

 
Av en bärkasse med fallfrukt gjorde hon äppelmos, äppeldryck och äppelkaka.
Men allvarligt talat tar ni hand om era äpplen eller får de ligga på marken och ni räfsar upp fallfrukten och slänger det som avfall. Kanske är det så at ni har besök av älgar också som kommer och äter äpplen och det är inte ovanligt med älgar som är alkoholpåverkade då de vräkt i sig för mycket och äpplen jäser i magen på dom och de blir berusade.
 
För äppelodlarna kan det bli ett bra år och de förväntar sig klirr i kassan även om tillgången kanske blir stor. Våra fruktdiskar bör fyllas av svenska äpplen under hela hösten förväntar vi oss dock billiga äpplen också. Men detta finns det dock inga garantier för då jag lärt mig att även om tillgången är stor kan handlarna hålla priser på en hög nivå.
  Fotnot (detta delade äpple är fallfrukt och inte fullt mogen, men går utmärkt att använda)
Även om vi får ett bra äppelår kommer importerad frukt konkurrera på svenska marknaden och detta kan vara positivt för konsumenterna men knappast inte för de svenska odlarna. Sen vet vi hur mycket skicka äppelodlarna till de stora musterierna för framställan av juice, must och cider.

Visste ni att det finns cirka 7 500 registrerade äppelsorter. Följande lista nämner främst äppelsorter som är mer eller mindre vanliga i Sverige. Lista över äppelsorter

Av Bengt Bertilsson - 24 augusti 2013 06:15

Fast det var inte lätt att komma fram till detta då det finns snarlika och jag trodde detta var Måbär först. Men det visade sig vara fel och jag hade tänk gräva upp buskarna där de stod och plantera dessa i trädgården, men när jag läser.
 
Bäret uppges ibland i litteraturen som giftigt. Icke desto mindre används det, liksom barken, i naturläkekonsten. Enligt giftinformationscentralen kan förtäring av mer än 10 ā 15 bär ge magbesvär, men svåra komplikationer är ovanliga. Giftverkan beror bl a på bärens innehåll av garvämnen. Enligt Wigander (1976) däremot, kan svåra förgiftningar vara dödliga. Så jag avstår tillsvidare och med tanke på mina barnbarn som älskar att plocka mina trädgårdsbär kan dessa bli överstigna.  

  Skogsolvon är en art i familjen desmeknoppsväxter som förekommer naturligt i Europa, norra och västra Asien. Artens utbredning går över nästan hela Europa, i Norge längs kusten till den nordligaste delen, men i Sverige blott till sydligaste Lappland, och öster om Bottniska viken sänker sig nordgränsen hastigt mot söder.

Skogsolvon hör hemma på skogsängar och i skogsbryn. Sällan når den en höjd av 5 meter. De stora platta blomställningarna kontrasterar mot det rent och kraftigt gröna lövverket. Bladen är handflikiga och har, för att kunna fungera trots att de är så breda, flera huvudnerver. Bladskaftet har 2 smala stipler nedtill och upptill 1 eller 2 par gröna, skållika honungskörtlar eller nektarier. De kallas "extraflorala" för att nektarierna sitter på vegetativa delar, och eftersom de inte har någon betydelse för insektsbesök i blommorna eller pollineringen har man kallat dem "extranuptiala". I många fall är det påtagligt att nektarierna besöks av myror som i gengäld jagar bort uppkrypande skadedjur (insektlarver) från växtens övre, spädare delar, särskilt från blommorna.
 
Jag har förvisso inte sett blomställningen men dessa innehåller två slags blommor: de mittersta är små, gulvita och 2-könade. De yttersta däremot är stora och rent vita, men utan befruktningsdelar och alltså könlösa. Kantblommorna har alltså till uppgift att vägleda insekter till blomställningen och mittblommorna är de verkliga blommorna med honung, ståndare och pistill

  Frukten är en stenfrukt med klarröd färg. Den hänger kvar hela vintern. Fruktköttet smakar obehagligt, men förbättras efter frost. Men jag fundera på att ta in och torka nårga för visst ser de julaktiga ut.

Sen har jag fått lära mig att jag faktiskt kanske har en släkting alla redan då i en trädgårds- eller kulturform av denna art är snöbollsbusken (Viburnum opulus 'roseum' syn 'sterile, utmärkt av klotrunda, helvita blomställningar som uppkommer genom att alla blommor är av det könlösa slaget. Denna växt är således steril. Blomningen hos den odlade varianten varar längre än på den vilda, ursprungliga växten. Förökning av den sterila varianten sker genom sticklingar och rotutskott.

Av Bengt Bertilsson - 23 augusti 2013 06:15

En liten gulhårig humla satt och solade sig på en av mina solrosor, men den liknade inte de jag är van att se i vanliga fall som brukar vara större och mer svarthåriga och mer gulsvarta

  
Med den rufsigheten och de långa håren kan det inte vara så mycket mer än åkerhumla vars färger varierar i det oändliga och är mycket allmän i hela Sverige.

  Mellankroppen och bakkroppsspetsen har orangebrun päls. De främre bakkroppssegmeneten är dessutom mörkt behårade. Hanen har också orangebrun första bakkropssegment och nos. Arten varierar avsevärt i utseende inom landet. Den gotländska rasen kallas gotlandshumla och är jämnt orangebrun på hela kroppen.

Förväxlingsart

Backhumla (B. humilis) och mosshumla (B. muscorum) saknar båda det mörka bandet över mellankroppen. Mosshumlan har kort, välansad päls och är gult behårad på sidorna och undertill medan backhumla är mer jämnt rödbrun.

Av Bengt Bertilsson - 22 augusti 2013 06:15

Solrosorna blommar nu för fullt men det finns fläckar på solen bestående av rasp skalbaggar och inte bara en utan massor.

 
Av en liten svart skalbagge som hör till familjen glansbaggar. Den kan orsaka skada på rapsodlingar, men älskar även solrosor. Hade tänkt spara mina självsådda solrosor som fåglar tappat frö lite överallt och växer lite överallt i min trädgård lär troligen få in massor av insekter också när jag torka blommorna nu.

 
Rapsbaggen är en liten svartglänsande skalbagge med en längd på mellan 2 och 3 millimeter och kan ses tidigt på våren på blommande sälg och vitsippor då den äter pollen. Senare på sommaren ses den på raps eller andra gulblommiga korsblommiga växter där den kan orsaka skadegörelse när den äter på de späda knopparna. Den lägger även sina ägg i knopparna där larven sedan lever. Efter 2 till 4 veckor är larven fullvuxen och förpuppas i marken. Den övervintrar i marken som fullvuxen skalbagge.

Av Bengt Bertilsson - 21 augusti 2013 06:15

Hona en hane har tjockare räder på framvingarna s.k doftfjäll som används för att stimulera honan vid parning.
Ett annat kännetecken för denna fjäril syns på undersidan, som är grönaktig med ljusare, vitaktiga streck. De första ses omkring 1 juli och sedan flyger de fram till omkring 1 september. Denna fjäril håller till i skogsgläntor och skogsbryn.
 

Silverstreckad pärlemorfjäril är ganska stor, med ett vingspann på 53 till 65 millimeter.
Vingarnas ovansida har den en varmt orange färg, med svarta och mörbruna fläckar. Hannen har fyra stråk av mörka ansvällningar på framvingen. Honorna saknar dessa ansvällningar och kan förväxlas med ängspärlemorfjäril. Men den är dock mindre

Av Bengt Bertilsson - 20 augusti 2013 06:15

Ingen spindel i nätet, men någonstans finns den då jag finner spår att den varit där.

 
Hjulspindlar (Araneidae) är en familj inom ordningen spindlar som omfattar mer än 2800 arter i fler än 160 släkten vilka återfinns över hela världen. Detta gör hjulspindlarna till den tredje största spindelfamiljen efter Salticidae och Linyphiidae

          

Hjulspindlar bygger nät i form av spiralformade hjulnät, vilka ofta återfinns i trädgårdar, på fält och i skogar. Tidigare fördes ett flertal andra grupper med spindlar till familjen eftersom de också spinner olika former av hjulnät, men dessa har idag placerats i familjerna Nephilidae och Tetragnathidae, som alla placeras i överfamiljen Araneoidea.

 
Vlken art är det nu jag har skall jag låta vara osagt. De olika arter som huvudsakligen skiljer dessa två familjer åt från Araneidae är att deras nät tenderar att vara mer oregelbundna, så är detta bara att nätet ligga ner och påminner med de ”äkta” hjulspindlarnas mer spiralformade varianter.

      Det finns olika beteendeskillnader, där Araneidae efter att ha fångat ett byte först brukar omsluta det i väv, för att sedan injicera giftet. Nephilidae och Tetragnathidae gör det i omvänd ordning, och biter först.
 

Av Bengt Bertilsson - 19 augusti 2013 06:15

Satt där på min farstutrappa i arla morgonstund, solen hade precis stigit upp och kastade sina solstrålar över fältet. Fånga något plötsligt mig i ögonvrån mellan mina två bokträd jag har på tomten.

 

Hjulspindlarna spinner sina nät i en specifik ordning. Först förankras en tråd mellan två fasta punkter. Spindeln antingen vandrar över med tråden, eller kastar ut den och låter vinden föra den rätt.

  Spindeln går sedan tillbaka med hjälp av den första tråden, och drar med sig ytterligare en tråd som förstärkning. Spindeln går sedan till mitten av sina två linor, och fäster en form av ögla i den ena.
 
Därefter glider den sakta ned med en ny tråd mot hjulnätets blivande centrum. Sedan spinns resterande delar av ytterramen och förstärks med trådar till centrum. Ytterligare radiella trådar tillverkas sedan för att stadga strukturen.

  Därefter spinns en provisorisk spiral från centrum och ut. Denna agerar bara i förstärkande syfte, och har ingen form av klister på sig. Den provisoriska spiralen ersätts slutligen utifrån och in men en ny spiral av denna gång klibbig tråd

Av Bengt Bertilsson - 18 augusti 2013 06:15

Hatten av för gamle herr Coué – vem fan är det?” citatet Ernst Rolf. Kom osökt att tänka på detta när denna spindel satt på en blomma på morgon. Först såg den mer död än levande ut och när jag studerade den nära börjar jag tvivla vad är Upp och ner och fram och bak då jag såg ett ansikte med ” en mössa med mönster. Sen började den krypa förstod jag var som är fram och bak antog jag det var en äggsäck men med lite fantasi så kan 4 (ben)armar sträck och 4 ben bli som den stod upp och gjorde morgongymnastik.

 

Kvadratspindelhanne Kvadratspindeln är mycket variabel till utseendet och förekommer i ett flertal olika färgvarianter, den kan vara gulaktig, grön, röd eller brun.

  Ett kännetecken för spindeln är den karakteristiska teckningen på bakkroppen i form av fyra ljusa fläckar som ser ut att sitta i en kvadrat. Benen är typiskt mönstrade med mörka band. En hona kan bli upp till omkring 18 millimeter lång, medan den mindre hanen blir ungefär hälften så stor.

    

Kvadratspindels habitat är skogskanter, gläntor och gräsmarker och andra liknande miljöer. Den spinner ett hjulnät ganska nära marken och livnär sig på de insekter som fastnar i det.

  Honan hos kvadratspindeln sitter sällan i nätet, utan finns vanligen inkrupen i en reträtt av silke som hon spunnit på exempelvis ett blad i närheten av nätet. För att veta när ett byte har fastnat i nätet spinner honan en signaltråd från nätet till reträtten. Genom signaltråden kan hon känna av vibrationerna när ett byte fastnat i nätet.

 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Augusti 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards