Satt ute på farstutrappan i afton och det var lugna gatan utanför, då jag plötsligt hör en vindby blåsa från syd. Några trädtoppar rörde sig dock inte och lika plötsligt som den kom försvann den ut någonstans i tomma intet..
10 sekunder senare hör jag åter en vindby, denna gång norr ifrån mig där jag satt, men fortvarande lugna gatan framför mig. Även den nordliga vindbyn försvann lika fort som den sydliga någonstans i tomma intet. Måste erkänna det känns lite kusligt bara höra men inte se något.
Hann det kanske gå 30 sekunder då som ett trollspö ven genom luften börjar de översta grenarna i mina bokträd ruska och jag hörde vattendroppar fall nedåt. Men de övriga grenarna rörde sig inte och likaså min fasadflagga hängde även den slak på sin stång.
Långsökt kom jag att tänka på Fridolf  Rhudin och Thor Modéen där jag satt "Lugn som en filbunke" från någon av ”pilsner” filmerna som gjordes på 40 talet men uttrycket dök upp första gången år 1845 i Johan Jolins pjäs ”En komedi”
Fast komiskt kanske det inte är mer häftigt att höra dessa vindbyar som far i luften över en när vi är ute och på marknivå är det lugnt.
 
Snöfallet gick över och det blev så pass att jag behövde sopa av stengången utanför och piassava borsten den blev tung som en järnklump.

  Gammelkatta gick ute en sväng eller rättare sagt runt husknutarna och bara vetskapen att husse var ute fick henne att komma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Återigen så dyker den upp nattetid och leker jordfräs på gräsmattan och på morgon ser jag spåren av den .        Misstänker grävling som letar efter å som trivs i vår gräsmatta              ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen större hackspett        ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Nötväcka   

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Bofink        ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Domherre       ...