Direktlänk till inlägg 26 maj 2013
Jag har dig ej kvar men Mor lilla mor jag tänker på dig denna dag speciellt. Många år har gått och dina barn och barnbarn fick du aldrig se.
Jag minns mina små teckningar jag gjorde till dig och jag tror jag sparat någon efter dig.
En liten tår i ögat känns och ni som har en mor kvar var rädd om henne speciellt denna dag men även andra dagar.
1.
Mor, Iilla mor, vem är väl som du?
Ingen i hela väriden.
Du är mig nära i bön, i dröm,
Vart jag så ställer färden.
Än kan jag höra, fast åren flytt,
Hastiga steg, som vandra
Flitens och arbetets offerväg
Alltid till hjälp för andra.
Mor, lilla mor, vem är väl som du?
Ingen i hela världen.
2.
Än kan jag höra din stämma varm
Tala vänliga orden.
Mor, liIla mor, vem är väl som du?
Ingen på heIa jorden.
Ingen kan älska mig såsom mor,
Ingen kan så försaka,
Kunde jag, kunde jag blott en gång
Skänka dig det tillbaka!
Mor, liIla mor, vem är väl som du?
Ingen på hela jorden.
Mor, lilla mor, med inledningsorden "Mor, lilla mor, vem är väl som du" är en visa som skrevs av Astrid Gullstrand och publicerades 1912 i hennes diktsamling "På stjärnestig". 1918 tonsattes dikten av Ellen Heijkorn. Visan med melodi trycktes i Stockholm 1921. Medtagen som sång nr 242 i Svensk söndagsskolsångbok 1929 under rubriken Mors dag
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|