Året inleds med en extra sekund. Klockan ett på nyårsnatten läggs det nämligen till en extra sekund.
Senast världen fick en extra sekund var under sommaren 2015.
– Vi petar in den här extra sekunden, som vi får göra då och då, beroende på att jordens rotation går lite långsammare med tiden, säger Ulf Kylenfall till P4 Halland.
Han är forskningsingenjör på Onsala Rymdobservatorium, där några av de atomklockor som bidrar till att fastställa den officiella svenska tiden, finns.
Teknologiska forskningscentralen VTT i Finland uppger att årets sista minut, i grundtidszonen GMT, är 61 sekunder lång. Orsaken är att jordens rotation saktas av. Rotationen avtar på lång sikt med cirka två tusendels sekunder varje dag, vilket leder till att klockorna ibland måste synkroniseras om.
– Det handlar om en skottsekund som läggs till universaltiden, som räknas med atomklockor, så att universaltiden ska stämma ihop med jordens rotationshastighet, säger VTT-forskaren Anders Wallin.
– Tid är viktigt för oss. Tid är viktig ur astronomisk synpunkt, säger Ulf Kylenfall.
I Sverige hamnar den extra sekunden klockan ett under nyårsnatten. Klockslagen kommer därför att se ut på följande vis: 00.59,59, 00.59,60, 01.00,00, 01.00,01
– När det gäller exempelvis mätningar med radioteleskop så spelar en sekund väldigt stor roll. När vi mäter på tre millimeters väglängd 100 gigahertz, så tappar vi halva signalstyrkan om vi ligger en sekund fel när vi följer ett objekt, säger han. Så det är väldigt viktigt att vi har rätt tid koordinerad över hela världen.
Men för privatpersoner spelar den här extrasekunden inte så stor roll, enligt Kylenfall.
– Jag tror inte det skulle hända särskilt mycket för privatpersoner. Man blir väl sen till något möte någon gång tror jag, skrattar Ulf Kylenfall.
