Överallt i trakten hittar jag spår av vildsvinen nu senast i närheten av Kvarnåsabäcken 

Sägnen om bron över Ringemosse vad som är sant och vad är dikt. I boken om Berghem finns en berättelse om ett av alternativet. På riksarkivet finns en annan historia men den är inte belagd i fakta, men kanske mer trovärdig

Detta är en sägen och hur trovärdig denna är ja detta är upp till betraktaren. Men självklart väcker den tankar då det bevisligen finns det en spång där över Ringemosse som är ca 650 m lång

Att spången kan ha varit en kyrkväg och en förbindelse mellan Berghem – Mjällby/Hajom/Fotskäl detta betvivlar jag inte även den en svår vår att finna på kartor från 1890 - 97 finns det något och det finns även stig som går från Ringemosse även om karta och verkligheten inte är 100%.

Där spången går verkar det som det finns en skiftesgräns men att sägnen om små gubbar som gjort spången den är inte trovärdig. Men om nu spången gjort av någon annan i så fall av vem då?

Det finns nämligen en annan teori som kan vara mer trovärdig att det skulle vara en Kavelbro är en förstärkning för enkla vägar över sank mark. Kavelbron består av timmerstockar lagda tätt intill varandra tvärs vägens riktning, likt sliprar på en järnväg. Stockarna fördelar belastningen av fordonets tyngd och hindrar det från att sjunka ner i marken. Kavelbron fungerar inte som en fördämning, utan tillåter ett visst flöde av vatten från den ena till den andra sidan av bron. Något som liknar detta finns på en topografisk karta från 1839 -42 Där det ser ut att finnas något som likna spången. Men det går inte att se vart stigen efter spången tar vägen och den stig som finns mellan Berghem och Furet den går på annat ställe. Så mycket tyder på att det är först efter kanalgrävningen som det händer något kartmässigt.

Följ med ut på spången över Ringemosse vi börjar vid Hallaspång

Spången raka linje stämmer och om det sen finns stenhällar därunder jag detta har jag inte kunnat undersöka men kanske med ett spett skulle detta gå att hitta dessa kanske.

Den som försökt gå där har nog konstaterat att den är som det står i sägnen inte lämplig att beträda under de blötare årstiderna. Om vägen varit lika bred alltid kan vi spekulera över. Har där legat timmerstockar i botten kan den varit så bred, men annars kan det bero på att någon har kört där med en mindre traktor för att köra ut timmer någon gång när det varit så torrt att det gått att köra.

 
När du går där notera att det växer ett kraftigt gräs på spången idag

Bredvid spången växer inget gräs där är det mer mossliknande 

Spången den upphör plötsligt och du får gå ca ett 50 tal meter då kommer du ut till kanalen där det inte är sankmark och därför kan spången vara svår att upptäcka när man försöker gå bakvägen från kanalen.

Det är lite speciellt att vandra längs spången historisk mark finns för mig många obesvarade frågor som när spången anlades. Skulle det varit en slotthövetman på Öresten då var detta på 1400 - talet så den historien kan vara sann och om den sen anlades till försvar mot dansken som häjade här det är en annan historia att forska i.

Det finns belägg på att på 1800 talet hörde Mellby samt delar av Nödinge i Hajoms nuvarande församling till Berghem

När detta upphörde vet jag inte men Berghem var till 1962 moderförsamling i pastoratet Berghem Hajom. Det har berättats att förr så bar kyrkfolket med sig sten från Mellby som de lagt på spången så troligen har spången och stigen från Mellby/Furet används så sent som på 1900 talet.

Det finns andra stigar som inte gick över Ringemosse Dock är stigmarkeringarna efter kanalgrävningen tydligare att finns stig/spång över Ringemosse och vidare