Inlägg publicerade under kategorin Historia

Av Bengt Bertilsson - 2 november 2020 06:00

Berghems järnvägsstation när den var nybyggd och på bilden skall det vara personalen som står uppställd enl info som framgår på digitalmuseum.se

   

Stationen upphörde1969 och ersattes då av en "plåtstins" där en del tåg stannade. Kom man till fel tåg sträckte lokföraren ut huvudet och ropade: " Tåget stannar inte här".


    

Namnet ändrades 1990 till Viskadalsbanan och hör inte längre till SJ utan är länsjärnväg, men alla tåg stannar än så länge för av- och påstigning.

Text: Inger Dahlgren

Av Bengt Bertilsson - 1 november 2020 06:00

Järnvägen

Järnvägen Borås-Varberg, invigd 1880, går genom Berghem. Tågen stannade vid en s.k anhalt vid Berghems mejeri med på- och avstigning innan det efter många års kamp blev en station för både person- och godstrafik 1918 nära Hulta tegelbruks lastkaj.

 

(utdrag ur skrivelse till Järnvägsstyrelsen för att få station i Berghem)


"Lantbrukare inom kommunen hafva ganska svårt att kunna reda sig med så långt afstånd till stationen. Å Viskans södra sida äro fem bysamhällen Staxered, Desarehult, Hattestad, Guntorp och Lekvad som nu hafva 1 till 3⁄4 mil till närmaste station, och på den norra sidan av Viskan hafva vi lika många, Hulatorp, Berghem, Torp, Dala, Syltered och Skoghem förutom flere handlande och väfvnadsförläggare."

 

1 maj 1907 (undertecknat av Andrew Larsson, Oak Hill och Anders Bengtsson, Lekvad)

Stationen upphörde1969 och ersattes då av en "plåtstins" där en del tåg stannade. Kom man till fel tåg sträckte lokföraren ut huvudet och ropade: " Tåget stannar inte här".

Namnet ändrades 1990 till Viskadalsbanan och hör inte längre till SJ utan är länsjärnväg, men alla tåg stannar än så länge för av- och påstigning.

Text: Inger Dahlgren


Foto ovan digitaltmuseum fotograf okänd)

Har sett ett annat fotografi och letat efter med som de sa förr "med ljus och lykta" men inte funnit detta utan de som jag fann var en fråga i ett forum om detta. Fast det kan vara det som finns överst då beskrivningen stämmer lite.  


Hulta tegelbruk låg på andra sidan bangården och hade ett mindre system av spår för interna transporter och transporter upp till järnvägen. Man hade en lång lastkaj i norra änden på bangården dit det gick spår från bruket. Avståndet mellan bruket och lastkajen borde nog varit ca 1 km.

Så ni som vet mer skriv ner och dokumentera er bygds historia den försvinner med generationer som lämna perrongen





Av Bengt Bertilsson - 31 oktober 2020 13:00

140 år sedan den frustande ånghästen band ihop Varberg och Borås
Den 27 oktober 1880 rullade det första tåget i tabell, och den 1 november invigdes linjen officiellt – alltså för 140 år sedan.
 
Detta uppmärksammas inte i våra bygder mer än att det skall byggas ett resecentrum i Kinna för ca 25 miljoner och att tågen allt som ofta inte går p.g.a av olyckliga omständigheter såsom kabelfel, som råkar vara orsaken igår den 30 okt inför jubileet som går stationerna förbi
Däremot i Varberg går det att se och läsa om detta i utställningen Spåren under staden som visas på Hallands Kulturhistoriska Museum på fästningen fram till den 10 januari.
Foto /Kinna Varberg - Borås Järnväg, WBJ lok 5 "Landshöfding Eric Sparre" vid Kinna station.

Av Bengt Bertilsson - 31 oktober 2020 06:00

140 år sedan den frustande ånghästen band ihop Varberg och Borås 


Den 27 oktober 1880 rullade det första tåget i tabell, och den 1 november invigdes linjen officiellt – alltså för 140 år sedan.
Detta uppmärksammas inte i våra bygder mer än att det skall byggas ett resecentrum i Kinna för ca 25 miljoner och att tågen allt som ofta inte går p.g.a av olyckliga omständigheter såsom kabelfel, som råkar vara orsaken den 30 okt inför jubileet som går stationerna förbi
Däremot i Varberg går det att se och läsa om detta i utställningen Spåren under staden som visas på Hallands Kulturhistoriska Museum på fästningen fram till den 10 januari.

Halland Nyheter skriver om detta

 

Tänk att nå Borås på under fyra timmar! Det är möjligt nu när den frustande ånghästen kommit till Varberg. Det är hösten 1880 och nu rullar tåg mellan Varberg och Borås.

Inget är nytt under solen. Även på 1800-talet tog det 30 år att planera järnvägsbyggen. Ansträngningarna att anlägga en järnvägslinje mellan Borås och Varberg inleddes redan på 1850-talet. Den 27 oktober 1880 rullade det första tåget i tabell, och den 1 november invigdes linjen officiellt – alltså för 140 år sedan.

Industrin behövde transporterna

Järnvägslinjen mellan Varberg och Borås kom till utifrån textilindustrins behov. Fabrikerna i Viskadalen behövde bomull, lingarn och maskiner och att importera dessa varor över Göteborgs hamn var dyrt. Varbergs hamn erbjöd lägre tullar och vore det bara för de vidare transporterna skulle Varberg vara perfekt. Jernbanan är framtiden!

Bland initiativtagarna till linjen fanns Sven Eriksson som ägde flera fabriker i Viskadalen, bland annat den i Rydboholm. Projektet fick med tiden stöd av landshövdingarna i Halland och Älvsborgs län.

Tåget innebar ett uppsving för Varberg

Denna historia kan man ta del av i utställningen Spåren under staden som visas på Hallands Kulturhistoriska Museum på fästningen fram till den 10 januari. Det är bildarkivarie Elisabeth Fahrman som djupdykt i järnvägens historia.

– Det vidtog en febril aktivitet i Varberg efter 1880. Man hade haft det besvärligt på 1860-talet med den stora stadsbranden 1863 och missväxt. Men sedan kom stenindustrin och tåget och allt fick ett uppsving, berättar Elisabeth Fahrman.

Tåget innebar en revolution.

– Vilken fantastisk spektakulär händelse det måste ha varit när tåget kom. I tidningarna refererade man till tågen som ånghästar. Tåget "frustade" och var "otåligt". Man byggde lokstall. Det snabbaste de någonsin sett var ju en häst! Cykeln var ju knappt uppfunnen.

Farligt att åka tåg

Tåget hade sina motståndare på alla nivåer: Lokalt, nationellt och internationellt. Det måste vara skadligt att resa så fort! Och Sverige är ett ruralt land – det här med järnväg verkar främmade.

Likväl blev tåget en succé. Ett riksdagsbeslut på 1850-talet slog fast att staten skulle bygga ett fåtal stambanor. De flesta linjer som anlades kom alltså till på privata initiativ. Med tågen kom ett alternativ till att gå, rida, åka vagn efter häst eller oxar och fara med segelskuta eller ångbåt.

Järnvägen mellan Varberg och Borås tjänade främst industrier och jordbruk men personvagnar brukade åka med också. Regelbundna avgångar med enbart personvagnar kom dock inte igång stadigt förrän 1930. Innan dess lyckades man inte göra persontrafiken tillräcklig lönsam.


Läs även också vad Släktföreningen Annika och Torkel i Berg skriver 

I och med förläggarrörelsen och industrins utveckling i Viskadalen och däromkring framkom redan tidigt önskemål om att de dyrbara resorna för hämtning av garn i Göteborg eller Varberg skulle kunna ersättas av de billigare och bekvämare transporter, som en järnväg kunde erbjuda.


Med all säkerhet är en av våra släktingar, Sven Eriksson, den förste upphovsmannen till planen på en järnväg genom Mark. Han var grundaren till Sveriges första mekaniska väveri, Rydboholms Väfverifabrik, startad 1835.

 

Av Bengt Bertilsson - 27 september 2020 06:00

De två jordkällarna, som ligger vid vägkanten strax före gästgivaregården, användes av gästgivarna för matförvaring.

 

De fick även tjänstgöra som arrestlokal när häradshäktet mitt emot blev fullbelagt, enligt muntlig tradition.

Dessa källare är troligen från Torkel Torkelssons tid på 1700-talet. Marks kommun har under 1993, genom ett ALU-projekt, låtit återställa dem i ursprungligt skick och därmed räddat dem åt eftervärlden.

     

Försommaren 2019 så avhyste polisen en EU - emigrant som bosatt sig i ena jordkällaren som ligger på höger sida vid utfarten från Skene mot Varberg, Omedelbart före bussterminalen, nära det gamla gästgiveriet.
 
Efteråt så beslutade en tjänsteman på ´TSF att mura igen dörröppningen med cement eller Lecca block. Reaktion uteblev inte och det blev skriverier här på Facebook och på andra medier.
I mars 2020 så var plötsligt betongen borta och en dörr uppsatt och allt har varit frid och fröjd med jordkällaren. Men det som stått i flera hundra år får idag inte vara ifred för klåfingrigheten mer än några månader
Ytterdörren är öppen, innerdörren är uppbruten och karmen sönder. 

Men dröm om min förvåning, där bodde en EU emigrant under flera perioder och störde kanske ingen nämnvärt och hade gjort källaren till sitt hem. Inrett denna med en bäddsoffa och denna står fortvarande kvar
Om nu kommunen ser till att mannen avhystes, dörren murades igen nog sjutton plockar man väl ut det som finns där inne och tillhörde mannen. Men icke verkar inte som kommunikationen fungerat eller de som utförde jobbet inte fått direktiv att göra detta, bara mura igen
 
GÖR OM GÖR RÄTT DENNA GÅNG
 

Borås Tidning har skrivit om detta 


Av Bengt Bertilsson - 10 september 2020 06:00

Vid vårt besök på häxberget blev det en kuslig uppenbarelse 

 

Vad är det vi får se där strax innan vi kommer fram någon har eldat. Knappast inte grillning när vi ser vad som fanns i askan samtidigt notera vi det är rent kring platsen utöver glassplitter eller var det plastrester samt fiberull

         

Av Bengt Bertilsson - 9 september 2020 06:00

Häxprocessen i Torsåker var en rättsprocess i Torsåkers socken i Ångermanland. Det var den största häxprocessen under häxhysterin Det stora oväsendet 1668–1676, och den mest omfattande häxprocessen någonsin i Sverige
 
År 1674 hade den häxhysteri, som lett till häxprocesser i flera landskap sedan målet mot Märet Jonsdotter i Lillhärdal 1668, nått Ångermanland. Den 15 oktober 1674 började en rättegång på gästgivaregården i Hammar i Torsåkers pastorat. Ett sjuttiotal sockenbor från TorsåkerDal och Ytterlännäs stod anklagade för häxeri. En av de mest drivande personerna bakom häxprocesserna var prästen Laurentius Hornaeus.

Anklagelsen gällde utövande av trolldom och bortförande av barn till Blåkulla. Totalt halshöggs och brändes 71 personer den 1 juni 1675. 65 var kvinnor (var femte kvinna i Torsåkers pastorat), 2 var män och 4 var pojkar. Enligt vissa källor avrättades 9 personer redan den 28 mars och resterande 62, den 1 juni på Häxberget i nuvarande Kramfors kommun för påstådda blåkullafärder och sexuellt samliv tillsammans med djävulen.

Det är Sveriges största dokumenterade massavrättning i fredstid som genomfördes med stöd av gällande lagstiftning. Totalt avrättades cirka 300 människor för trolldom i Sverige under häxjakten 1668–1676. Ytterligare ett hundratal blev anklagade och dömda till lägre straff. Först sedan barnvittnenas opålitlighet hade avslöjats under processerna i Stockholm 1676 avtog häxprocesserna.

Först 1779 avskaffades straffet för trolldom i lagboken.


     

Av Bengt Bertilsson - 8 september 2020 06:00


Känns lite som en milstolpe och ett besök vid minnesmärket Ådalen 31 en händelse som etsat sig fast i minnet hos de flesta oavsett politisk åsikt.

 

En symbol över åsiktsfrihet och även mot yttranderätten.

 

Visade sig överheten slår ner den på det grymmaste sättet och som fortvarande förekommer än i vår vardag.

 

Kanske inte här i vårt land men tvärs över Östersjön sker idag liknande övergrepp 

          

 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards